Tag Archive for 'vinst'

SVT/RAPPORT den 3 maj 2012. Återinvesteringar av välfärdsvinster.

Rubriken anger vår idé och vår praktik. Varje företagande behöver ett ekonomiskt resultat som medger investeringar i utveckling av kompetens, kvalitet och kvantitet. Vi återinvesterar löpande. Vi siktar heller inte på vinstutdelning genom försäljning. Vi driver vård och social omsorg av andra och sociala skäl än privat förtjänst. Det kan man ha åsikter om men det är vår modell.

Famna presenterar idag en undersökning (den tredje i ordning) om allmänhetens inställning till olika driftformer, offentliga, privata företag och idéburna organisationer/företag (utan vinstsyfte). Rapporten finns på www.famna.org  och visar att allmänheten har ett minskande förtroende för privata företag och att driftformen har betydelse för förtroendet.

Mest intressant är den starka uppgången för de som anser att det inte bör delas ut vinst och att överskott skall återgå till verksamheterna. Den inställningen återfinns hos en bred och stabil majoritet hos allmänheten och detta oavsett partisympatier. Det är ett budskap vi vill fästa ansvariga politikers uppmärksamhet på.  Det finns ett starkt stöd för privata aktörer, valfrihet och valmöjligheter men vinster skall återinvesteras.

Vid ett (S)-seminarium idag om hur man ser på välfärdsvinster i de nordiska länderna framstår Sverige som rätt ensamt om den tillåtande hållning vi har till privata förtjänster inom vård, skola och social omsorg.

Inför partiernas programskrivningar och beslutande möten/kongresser bör allmänhetens inställning väga tungt och de förslag man presenterar ta sikte på en utveckling av en mångfald vård och social omsorgsgivare utan vinstsyfte. Det skulle även stämma väl med EU-kommissionens förslag till att utveckla idéburna företag (Social Business Initiatives).

Det saknas en sammanhållen politik för att nå mångfald

Stefan Stern berömmer i sin söndagskrönika (SvD 19 februari 2012) Stefan Löfven för hans besked om att Socialdemokraterna inte kan förbjuda vinst i välfärdssektorn. Han skriver att Socialdemokraterna ofta har en idealiserande bild av ” så kallade non-profit företag”, vilka utgår från sina sociala mål och återinvesterar sina vinster. Han menar att en driftform aldrig kan vara den politiska lösningen och att driftformen inte avgör kvaliteten. Den avgörs i stället av vilka incitament man ger till en mångfald utförare. Det är ett budskap som under senare tid ifrågasatts i studier och forskningsrapporter.

Sanningen är den, säger forskarna, att vi vet alldeles för lite om den så kallade privatiseringens betydelse för kvalitet och effektivitet. Vad vi däremot vet är att marknadsreformerna genomförts på ett sätt som lett till att just en driftform, det stora kapitalstarka vinstdrivande företaget, blivit alltmer dominerande.

Har man arbetet med non-profit-organisationer, allt oftare kallade idéburna organisationer, inom vård, skola och social omsorg är det svårt att se att Socialdemokratin eller för den delen de övriga riksdagspartierna,  i praktiken skulle ha idealiserat oss genom att stifta lagar eller anta en näringspolitik som pekat ut oss som ”den politiska lösningen.”  Tvärtom saknas ännu en sammanhållen politik för att nå den efterfrågade mångfalden och valfriheten.

Däremot  visar de politiska partierna, liksom enskilda kommuner och landsting ett växande intresse för tillväxt och utveckling av de idéburna organisationernas företagande. I artiklar och tal prövar man idéer och förslag till regelförändringar i syfte att skapa mer jämställda (marknads-) förutsättningar mellan olika driftformer. 

SvD har i en serie artiklar kallade ”Välfärdens nya herrar” bland annat skildrat hur riskkapitalbolag alltmer systematiskt köper bolag i välfärdens kärna. Famna presenterade i Almedalen 2011 en rapport vilken visar på den fortgående koncentrationen inom vård, skola och social omsorg till en mindre grupp stora koncerner. Intressant att också att notera den Europeiska ekonomiska och sociala kommittén liksom EU kommissionens tagit initiativ till ett ökat socialt företagande dvs. idéburna organisationers företagande. Allt utifrån EU:s 2020 strategi och behovet av att reformera den inre marknaden för att få en rimligare balans mellan ekonomiska och sociala mål.

Driftform har betydelse för hur verksamheterna bedrivs. Den ideella föreningen Röda korset har särskilda kvaliteter att driva rehabilitering av torterade flyktingar, Psoriasisföreningarna kan med sin kunskap och erfarenhet utveckla mycket brukarnära behandlingar, ett idéburet äldreboende utgår från sin värdegrund och sina sociala mål och stadsmissionerna finns kvar när det lokalpolitiska intresset och resurserna variera över åren. För en ideell förening eller allmännyttig stiftelse är privat vinstutdelning ett brott mot dess stadgar.

Men mycket arbete återstår för att bättre beskriva kvalitet och resultat inom vård och social omsorg, liksom olika drivkrafters och driftformers betydelse. Det finns alltför få systematiska studier till hands för att som Stefan Stern kunna hävda att driftformen är betydelselös för kvaliteten.

Det finns snarare skäl att anta och välkomna att offentliga, idéburna och kommersiella vårdgivare arbetar på olika sätt och att politikens stora uppgift är att skapa ett ramverk till stimulans för mångfald och verklig valfrihet.

Möjligheter till vinstutdelning är en av drivkrafterna för att utveckla välfärden.  Det är också etiska och professionella drivkrafter.  Det är viktigt att kunna redovisa hur vinst uppstår och vad den används till. Vill vi verkligen ha både små och stora privata företag, offentliga verksamheter och idéburna organisationer inom vård, skola och social omsorg måste politiken skapa förutsättningar som tar hänsyn att de verkar med olika syften och på olika grund.

Svår men nödvändig samexistens – om ja eller nej till vinstintresse i vården

Kommentar till Johannes Åmans kolumn i DN den 3.2.2012

Frågan om Ja eller nej till vinstintresse är inte nödvändigtvis fördummande men, behöver nyanseras. För att bringa klarhet i diskussionen om vinstens roll inom vård, skola och social omsorg måste man först lära sig skilja på privat och privat.

Marknadsreformerna inom välfärdssektorn introducerade nya möjligheter för vinstsyftande företag, att etablera affärsverksamheter på områden där tidigare det endast funnits offentliga eller idéburna företag / organisationer.  Bland annat inom äldreomsorg, missbrukarvård, rehabilitering, palliativ vård liksom inom LSS och HVB boenden fanns sedan länge omfattande not for profit verksamheter.  Idag bedrivs välfärdstjänster av kommuner, privata företag eller idéburna organisationer. Hur drivkrafter och driftformer påverkar kvalitet och resultat är viktigt att undersöka men ligger utanför denna kommentar. Men debatten i media förs som om det endast finns kommuner eller Carema. Ser man det så blir frågan om ja eller nej till vinst fördummande. Men med ett bredare perspektiv blir frågan snarare viktig att undersöka

Famna gruppen omfattar organisationer utan vinstsyfte och omsatte under 2010 ca 4 mdr inom vård och social omsorg. Vi producerar dagligen tjänster av god kvalitet, utifrån medlemmarnas värdegrund och sociala uppdrag. Även för oss är vinst viktigt men vår idé är att återinvestera överskotten i verksamheterna tillväxt och utveckling. Vi utgör ett privat alternativ utan vinstsyfte. Vi växer men inte i den omfattning vi vill, främst beroende på den ojämlika konkurrenssituationen som uppstått genom kommunernas sätt att tillämpa LOU och svårigheten att finna utvecklings- och investeringskapital.

Nu finns ett ökat politiskt intresse för att lösa de frågorna.

Vinst i privat verksamhet är en nödvändighet och kan vara uttryck för väl skött verksamhet men också resultatet av kvalitetssänkande nedskärningar.  Vi bör snarare ställa oss frågan om hur vinsten uppstår och vad den bör används till.

Nu har det hänt igen….

Dagen Eko rapporterade under veckan om den goda lönsamheten i att driva friskolor.

I inslaget redovisades i kronor, ören och procent de vinster som finns att göra. Som lyssnare får man intrycket av att friskolevärlden numer är en lysande affärsverksamhet och alla som driver fristående skolor är affärsföretag med vinstutdelning och förtjänst som huvudsaklig drivkraft.

Vi har sett det förut. Inte minst när det gäller hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Ett nyhetsinslag om privat drift av vård, skola och sociala tjänster blir ofta på det sättet. Såväl redaktioner som enskilda journalister slarvar med sin research och ger inte sina lyssnare, tittare och läsare information om de verksamheter vilka bedrivs av idéburna organisationer, utan vinstsyfte och som skapar mycket av mångfalden och valmöjligheterna.

Ett snabbt samtal till Ekots redaktion visade på den bristande kunskapen om det man gjort ett inslag om. All friskoleverksamhet är inte vinstsyftande affärsverksamhet. Varje dag går elever till skolor som drivs av ideella organisationer, föräldrakooperativ, allmännyttiga stiftelser etc.

Det är på tiden att skolmyndigheterna, kommuner och SCB redovisar skolverksamheterna med uppdelning på drifts- och ägarformer. Sådan statistik skulle också göra det lättare för ungdomar, föräldrar och journalister att veta på vilken grund och i vilket syfte man driver sin verksamhet.

Begreppet privat vård och omsorg

Inte minst  i valtider förs en intensiv debatt om vård-skola-omsorg, om dess kvalitet, tillgänglighet, finansiering, förnyelse och utförande. Den del som produceras av andra än kommuner och landsting benämns oftast som privat vård och omsorg. Så sker på ledarsidor och krönikor, i debattprogram eller på nyhetsplats.  Utanför redaktionerna bedrivs vård, skola  och sociala tjänster  av olika slags organisationer, allmännyttiga stiftelser, ideella föreningar, enskilda privata vinstsyftande aktiebolag, kooperativa företag, riskkapitalbolag etc. Organisationer, entreprenörer, en brukargrupp eller kapitalplacerare väljer drifts- och ägarform beroende på syfte och mål. Beroende på hur man ser på brukarnas och personalens inflytande, vinstens betydelse, värdegrundens roll för att etablera en verksamhet, värderingarnas betydelse i vardagens utformning av det som skall uträttas väljer man olika drifts- och ägarformer.  Det finns ännu  för lite forskning kring hur drifts- och ägarformer påverkar resultat och kvalitet, innovationsförmåga och uthållighet. De som hävdar att utveckling av bra vård-skola-osmorg förutsätter privat förtjänst bortser från att detta sker inom ramen för  ideella, allmännyttiga och kooperativa organisationer, dagligen och året runt,  liksom i offentliga verksamheter.

Värdegrund och syfte, drifts- och ägarform spelar roll. En bredare repetoire av organisationer får fler att engagera sig. Företagssamma människor finns av olka slag. Vad som driver oss till att starta vård-skola-omsorg skiljer sig mellan individer och grupper. Om allt skulle drivas ex. i vinstsyfte, såsom begreppet privat vård och omsorg ofta tolkas, skulle mycket inte bli gjort, många initiativ aldrig tagits och mångfald och valfrihet minska. Och förmodligen tvärtom.

Betydelsen av att kunna skilja på drifts- och ägarform växer. Såväl brukare, anhöriga, beslutsfattare, ledarkribenter och personal skall kunna veta vem som driver skolan, vem som äger vårdcentralen och med vilket mål och syfte man vill ta över ett boende. SCB har fått i uppdrag att ta fram en annan och bättre statistik, forskningen borde ställa fler frågor om drifts- och ägarformens betydelse och redaktioner oftare skilja mellan dessa. Med bättre kunskap om detta blir det också lättare att utforma en politik som tar hänsyn till att det finns olika företagsformer och att  de näringspolitiska åtgärderna utformas med hänsyn till detta.