Tag Archive for 'social omsorg'

Det behövs en nationell strategi för idéburen vård och social omsorg

Famnas styrelse föreslår regeringen att utarbeta en nationell strategi för idéburen vård och social omsorg. Med avstamp i regeringsförklaringen 2006 har regeringen i direktiv till utredningar, kommittéer och råd efterfrågat en ökad roll för idéburna organisationer (föreningar, stiftelser och aktiebolag med begränsad vinstutdelning) inom välfärden. Motsvarande skrivningar fanns i samband med friskolereformen. Den debatt som nu rasar om privat vinstutdelning eller ej sker till stora delar mot bakgrund av att ett fåtal stora koncerner får en alltmer dominerande roll. Detta går emot vad som t.ex. står i direktiven till LOV-utredningen…”förslagen ska främja en mångfald av utförare, både i fråga om storlek och inriktning”.
Där står även…” privata, ideella, kooperativa och offentliga aktörer ska ha likvärdiga villkor – det är viktigt att systemet är konkurrensneutralt”… och vidare…”det är angeläget att systemet är organiserat på ett sätt som motverkar att några aktörer får en monopolliknande ställning på marknaden”.

Så har det nu inte blivit. Trots LOV-reformens fördelar och trots de förslag som presenterats om åtgärder för att stimulera idéburna organisationers företagande inom vård och social omsorg, saknas en samlad politik för tillväxt och utveckling på området. Till förslagen hör också EU-kommissionens initiativ kallat Social Business Initiativ.
I debatten om privat vinstutdelning eller ej från offentligfinansierad välfärdsproduktion, hävdar nu exempelvis PJ Anders Linder (SvD 9 september 2012) att företagsamhet är förbehållet vinstdrivande företag och att ”föreningar och kyrkor ” inte förmår fylla upp det bortfall som skulle uppstå om de privata bolagens vinstutdelning hotas. Mer intressant hade varit om han visat insikt om att olika typer av företag behöver olika incitament för att växa och må väl. Ett eventuellt vinstutdelningsförbud är på inga sätt något som i sig leder till utveckling av de idéburna organisationernas företagande. För den saken måste man bl.a. lösa frågorna om de rättsliga reglernas (och tillämpningen av dessa) gynnande av vinstdrivande (stora) företag, svårigheterna med att finna investerings- och utvecklingskapital och de bristande FoU-insatserna kring idéburna företag.

Liksom vinstdrivande företag är beroende av en företagarvänlig politik är de idéburna organisationernas företagande beroende av en sådan. ”Den som vill ha innovativa och växande företag bör se över allt som hindrar” står det i Dagens Industris ledare (12 september 2012). Det gäller även de idéburna, allmännyttiga företagen inom vård och omsorg.

Därför förslår vi att regeringen initierar arbete med en Nationell strategi.

Välkommen Dagens Samhälle

Dagens Samhäll nr 25/2012 skriver om den ideella sektorns (ideella föreningar, stiftelser och non profit AB)
inom vård, skola och social omsorg. Den är en av många exempel på det växande intresse som visas privat välfärdsproduktion utan vinstsyfte dvs där ”den sista raden i årsredovisningen inte är vår drivkraft”,( Mats Barre, VD Hassela Gotland). Såväl de senaste regeringarna som EU kommissionen hör till de intresserade och har i utredningar och rapporter presenterat analyser och förslag till ett ökat socialt företagande (Social Business Initiatives, EU-kommissionen, 2011).

Några saker vet vi, såsom att den ideella sektorns organisationer bedrivit vård, utbildning och social omsorg sedan långa tider, innovativt, med god kvalitet och med en relation till stat och kommuner som präglats av både samverkan och kritisk granskning. Vi har lång och bred erfarenhet av att driva sociala verksamheter på detta sätt men jämfört med vad som är internationellt vanligt har det länge skett i begränsad omfattning.

I debatten om vinstutdelning eller ej, kan vi konstatera att det är fullt möjligt att producera bra vård och omsorg inom ramen för den ideella sektorns organisationer. Det sker varje dag och det sker i ökad grad. Men för att den ideella sektorn dvs föreningar och stiftelser skall kunna utvecklas i linje med vad som uttrycks i offentliga utredningar, regeringsförklaringar och av många av sektorns organisationer krävs, förutom bra ledarskap, en politik som underlättar en sådan utveckling.
Till detta hör bland annat tillgång till investeringskapital och förändringar i upphandlingsregelverket.

Att som Stefan Stern konstaterar i DS, att vi inte har någon tradition av organisationer med tillräcklig ekonomisk kraft för att bära upp välfärden är förvisso riktigt men ett dåligt argument för att avvisa det breda politiska intresse som finns för den ideella sektorns roll inom framtidens vård och sociala omsorg. Bättre är att fördjupa kunskapen om företagande utan vinstsyfte och sociala investeringar liksom om betydelsen av drivkrafter och driftformer inom olika delar av vård och omsorg.

Att DS lyfter upp den ideella sektorn tar jag som ett tecken på att man förstått att här finns ett intressant alternativ att utveckla för välfärdens fortsatta utveckling

Allt lika – oavsett vem som bedriver verksamheterna

Socialstyrelsen fick uppgiften att redovisa skillnader i kvalitet beroende om vården och den sociala omsorgen bedrivs av offentliga, idéburna organisationer eller privata företag. Rapporten kom i förra veckan och heter ”Kommunal eller enskild regi, spelar det någon roll”.

Föga förvånande kom man fram till att – man inte har något svar dvs. det material man har att tillgå kan inte besvara frågan.
Styrelsen skriver att…man inte har det slutgiltiga svaret…de olika datamaterialen spretar åt olika håll…mer fördjupade studier behövs…samtliga slutsatser bygger på antaganden…styrelsen saknar idag information…för att dra några säkra slutsatser behövs ytterligare underlag som idag saknas….etc.

Det påminner om SNS-rapporten ”Konkurrensens konsekvenser” och är en i raden av svenska och internationella dokument vilka pekar på behovet av att frågan om kvalitetsskillnader beroende på driftform och drivkrafter kräver studier och underlag av annat slag än dagens.

I det ideologiskt präglade ”samtalet” om kvalitet inom äldreomsorg finns det de som nöjer sig med rapportens redovisning och tar det som ett bekräftande av det man alltid vetat – ingen skillnad finns, allt är lika.

Rimligare reaktion, tycker jag, när en myndighet tvingas konstatera att man saknar tillgång till underlag för att svara på den av departementet ställda frågan, vore att bli bekymrad över att vi vet så lite. Mot bakgrund av den efterfrågade mångfalden inom vård och social omsorg och antagandet att människor vill ha något att välja mellan, är bristen på kunskap besvärande. Det gäller inte minst ansvariga politiker som har att fatt beslut.

Därför föreslår jag att regeringen säkerställer att det finns forskningsmedel för studier av betydelsen av drivkrafter, drift- och ägarformer inom vård och social omsorg. Är det något som Socialstyrelsens rapport visar är att frågan fortfarande väntar på svar.

SVT/RAPPORT den 3 maj 2012. Återinvesteringar av välfärdsvinster.

Rubriken anger vår idé och vår praktik. Varje företagande behöver ett ekonomiskt resultat som medger investeringar i utveckling av kompetens, kvalitet och kvantitet. Vi återinvesterar löpande. Vi siktar heller inte på vinstutdelning genom försäljning. Vi driver vård och social omsorg av andra och sociala skäl än privat förtjänst. Det kan man ha åsikter om men det är vår modell.

Famna presenterar idag en undersökning (den tredje i ordning) om allmänhetens inställning till olika driftformer, offentliga, privata företag och idéburna organisationer/företag (utan vinstsyfte). Rapporten finns på www.famna.org  och visar att allmänheten har ett minskande förtroende för privata företag och att driftformen har betydelse för förtroendet.

Mest intressant är den starka uppgången för de som anser att det inte bör delas ut vinst och att överskott skall återgå till verksamheterna. Den inställningen återfinns hos en bred och stabil majoritet hos allmänheten och detta oavsett partisympatier. Det är ett budskap vi vill fästa ansvariga politikers uppmärksamhet på.  Det finns ett starkt stöd för privata aktörer, valfrihet och valmöjligheter men vinster skall återinvesteras.

Vid ett (S)-seminarium idag om hur man ser på välfärdsvinster i de nordiska länderna framstår Sverige som rätt ensamt om den tillåtande hållning vi har till privata förtjänster inom vård, skola och social omsorg.

Inför partiernas programskrivningar och beslutande möten/kongresser bör allmänhetens inställning väga tungt och de förslag man presenterar ta sikte på en utveckling av en mångfald vård och social omsorgsgivare utan vinstsyfte. Det skulle även stämma väl med EU-kommissionens förslag till att utveckla idéburna företag (Social Business Initiatives).

Det saknas en sammanhållen politik för att nå mångfald

Stefan Stern berömmer i sin söndagskrönika (SvD 19 februari 2012) Stefan Löfven för hans besked om att Socialdemokraterna inte kan förbjuda vinst i välfärdssektorn. Han skriver att Socialdemokraterna ofta har en idealiserande bild av ” så kallade non-profit företag”, vilka utgår från sina sociala mål och återinvesterar sina vinster. Han menar att en driftform aldrig kan vara den politiska lösningen och att driftformen inte avgör kvaliteten. Den avgörs i stället av vilka incitament man ger till en mångfald utförare. Det är ett budskap som under senare tid ifrågasatts i studier och forskningsrapporter.

Sanningen är den, säger forskarna, att vi vet alldeles för lite om den så kallade privatiseringens betydelse för kvalitet och effektivitet. Vad vi däremot vet är att marknadsreformerna genomförts på ett sätt som lett till att just en driftform, det stora kapitalstarka vinstdrivande företaget, blivit alltmer dominerande.

Har man arbetet med non-profit-organisationer, allt oftare kallade idéburna organisationer, inom vård, skola och social omsorg är det svårt att se att Socialdemokratin eller för den delen de övriga riksdagspartierna,  i praktiken skulle ha idealiserat oss genom att stifta lagar eller anta en näringspolitik som pekat ut oss som ”den politiska lösningen.”  Tvärtom saknas ännu en sammanhållen politik för att nå den efterfrågade mångfalden och valfriheten.

Däremot  visar de politiska partierna, liksom enskilda kommuner och landsting ett växande intresse för tillväxt och utveckling av de idéburna organisationernas företagande. I artiklar och tal prövar man idéer och förslag till regelförändringar i syfte att skapa mer jämställda (marknads-) förutsättningar mellan olika driftformer. 

SvD har i en serie artiklar kallade ”Välfärdens nya herrar” bland annat skildrat hur riskkapitalbolag alltmer systematiskt köper bolag i välfärdens kärna. Famna presenterade i Almedalen 2011 en rapport vilken visar på den fortgående koncentrationen inom vård, skola och social omsorg till en mindre grupp stora koncerner. Intressant att också att notera den Europeiska ekonomiska och sociala kommittén liksom EU kommissionens tagit initiativ till ett ökat socialt företagande dvs. idéburna organisationers företagande. Allt utifrån EU:s 2020 strategi och behovet av att reformera den inre marknaden för att få en rimligare balans mellan ekonomiska och sociala mål.

Driftform har betydelse för hur verksamheterna bedrivs. Den ideella föreningen Röda korset har särskilda kvaliteter att driva rehabilitering av torterade flyktingar, Psoriasisföreningarna kan med sin kunskap och erfarenhet utveckla mycket brukarnära behandlingar, ett idéburet äldreboende utgår från sin värdegrund och sina sociala mål och stadsmissionerna finns kvar när det lokalpolitiska intresset och resurserna variera över åren. För en ideell förening eller allmännyttig stiftelse är privat vinstutdelning ett brott mot dess stadgar.

Men mycket arbete återstår för att bättre beskriva kvalitet och resultat inom vård och social omsorg, liksom olika drivkrafters och driftformers betydelse. Det finns alltför få systematiska studier till hands för att som Stefan Stern kunna hävda att driftformen är betydelselös för kvaliteten.

Det finns snarare skäl att anta och välkomna att offentliga, idéburna och kommersiella vårdgivare arbetar på olika sätt och att politikens stora uppgift är att skapa ett ramverk till stimulans för mångfald och verklig valfrihet.

Möjligheter till vinstutdelning är en av drivkrafterna för att utveckla välfärden.  Det är också etiska och professionella drivkrafter.  Det är viktigt att kunna redovisa hur vinst uppstår och vad den används till. Vill vi verkligen ha både små och stora privata företag, offentliga verksamheter och idéburna organisationer inom vård, skola och social omsorg måste politiken skapa förutsättningar som tar hänsyn att de verkar med olika syften och på olika grund.

Svår men nödvändig samexistens – om ja eller nej till vinstintresse i vården

Kommentar till Johannes Åmans kolumn i DN den 3.2.2012

Frågan om Ja eller nej till vinstintresse är inte nödvändigtvis fördummande men, behöver nyanseras. För att bringa klarhet i diskussionen om vinstens roll inom vård, skola och social omsorg måste man först lära sig skilja på privat och privat.

Marknadsreformerna inom välfärdssektorn introducerade nya möjligheter för vinstsyftande företag, att etablera affärsverksamheter på områden där tidigare det endast funnits offentliga eller idéburna företag / organisationer.  Bland annat inom äldreomsorg, missbrukarvård, rehabilitering, palliativ vård liksom inom LSS och HVB boenden fanns sedan länge omfattande not for profit verksamheter.  Idag bedrivs välfärdstjänster av kommuner, privata företag eller idéburna organisationer. Hur drivkrafter och driftformer påverkar kvalitet och resultat är viktigt att undersöka men ligger utanför denna kommentar. Men debatten i media förs som om det endast finns kommuner eller Carema. Ser man det så blir frågan om ja eller nej till vinst fördummande. Men med ett bredare perspektiv blir frågan snarare viktig att undersöka

Famna gruppen omfattar organisationer utan vinstsyfte och omsatte under 2010 ca 4 mdr inom vård och social omsorg. Vi producerar dagligen tjänster av god kvalitet, utifrån medlemmarnas värdegrund och sociala uppdrag. Även för oss är vinst viktigt men vår idé är att återinvestera överskotten i verksamheterna tillväxt och utveckling. Vi utgör ett privat alternativ utan vinstsyfte. Vi växer men inte i den omfattning vi vill, främst beroende på den ojämlika konkurrenssituationen som uppstått genom kommunernas sätt att tillämpa LOU och svårigheten att finna utvecklings- och investeringskapital.

Nu finns ett ökat politiskt intresse för att lösa de frågorna.

Vinst i privat verksamhet är en nödvändighet och kan vara uttryck för väl skött verksamhet men också resultatet av kvalitetssänkande nedskärningar.  Vi bör snarare ställa oss frågan om hur vinsten uppstår och vad den bör används till.

Spik, papperskorgar och vård i livets slutskede

Socialminister Göran Hägglund skriver på DN Debatt (28 januari 2012) att LOU-reglerna från början konstruerades för att få lägsta möjliga kostnad på spik och papperskorgar och att det tänkandet inte fungerar när det gäller exempelvis vård i livets slutskede.

Lika sant är att det är skillnad på att bygga ett hus och att vårda en utsatt människa.  Och det är skillnad mellan olika driftformer. När Famnagruppens medlemmar redovisar ett överskott på 67 mkr år 2010 återinvesteras dessa i verksamheternas utveckling. Det hade varit oförenligt med hänsyn till organisationernas stadgar och ändamål att dela ut dem till sina ”ägare” eller ta dem vidare till något skatteparadis.

Drivkrafter och driftformer har betydelse för hur man leder och utvecklar sina verksamheter, för de mål man sätter upp och styr mot, för vad man avser med kvalitet och resultat och vad det är som gör att man i grunden vårdar en människa.

Företagande inom vård och social omsorg bedrivs varje dag av olika skäl, med olika mål och i olika former.  Företagandets politik och lagstiftning (samt dess tillämpning) behöver nu utvecklas till att bättre anpassas till idéburna företag och organisationer vilka arbetar utan vinstsyfte och privat förtjänst.

Göran Hägglund nämner särskilt behovet av investeringskapital och en närmare dialog mellan non-profit-organisationer och finansaktörerna.

Till detta behöver läggas en förändring av tillämpningen av LOU (när och hur den kan tillämpas) liksom andra former för avtal och kontrakt mellan kommuner/landsting och företag/organisationer utan vinstsyfte.

Att nå dit socialministern vill förutsätter ett nära interdepartementalt samarbete och en uppkoppling till EU kommissionens meddelande ”Social Business Initiatives”.

Centern kan skaffa sig en profil kring idéburet företagande

Centerpartiets valberedning föreslår den kommande centerstämman att välja Annie Lööf, Anders W Jonsson och Anna-Karin Hatt till ordförande respektive vice ordföranden.

Med ett sådant val av ledning får partiet en ledning som visat stort intresse för civilsamhälle och idéburet företagande. Annie Lööf har en bakgrund inom Coompanion, Anders W Jonsson har under sin tid i regeringskansliet lyft fram frågor om civilsamhällets organisationer inom vård och social omsorg och Anna-Karin Hatt har inte minst under den senaste tiden framhållit civilsamhällets betydelse.

Det skall ställas i kontrast mot att Näringsdepartementet sedan 18 månader har att behandla et förslag till att utveckla ett näringspolitiskt program för tillväxt och utveckling av idéburet företagande, särskilt inom vård och social omsorg. Varsamt uttryckt kan man säga att handläggningstiden på departementet varit långsam och kontakterna från departementet sparsamma.

Om centern väljer att göra politik av förslaget om att hälften av vård och omsorg skall drivas av privata utförare och kombinerar det med den kommande ledningens intresse för idéburet företagande så tar man initiativet och skaffar sig en profil i en fråga som rimligen kommer att ta plats i uppspelet till nästa valrörelse.

Almedalen 8 juli

Ikväll premiärtalade socialdemokraternas nye partiordförande Håkan Juholt i Almedalen. Som traditionen bjuder för (S) inledde han med att harangera Olof Palme, men även Göran Persson. Han talar om välfärdssveriges behov och förutsättningar till utveckling och tillväxt. Men de enda som nämns ska skapa dessa är näringslivet och högskolorna avseende forskningsfrågorna och så finns en antydan om att det är det offentliga som ska utföra välfärdstjänsterna inom vården och omsorgen.

Vi ser gärna att Håkan Juholt fortsätter att engagera sig i frågor om tillväxt och utveckling av den svenska välfärden och vad avser vård och social omsorg välkomnar vi gemensamma samtal om förutsättningar och möjligheter för dessa utifrån det mervärde som de idéburna organisationerna tillför bland annat utifrån sina värdegrunder och sitt engagemang.

Almedalen 7 juli

Civilsamhället var i fokus i Almedalen idag. Civos välbesökta seminariedag innehöll ekonomiskt seminarium där debatten hettade till kring frågan om vad är ett civilsamhälle och varför är det särskilt viktigt för medborgarnas engagemang och samhällsansvar. Engagemanget vad sedan i särskilt fokus på eftermiddagen liksom välfärdsfrågorna och hur civilsamhället bidrar till välfärdssamhället. Nu måste frågorna diskuteras vidare och civilsamhällets organisationer ännu bättre på att tala om vad man bidrar med till välfärden.

Maud Olofsson (C) tog avsked av Almedalen i kväll och inledde med tillbakablickar på sina 10 år som partiledare. Hon lyfte fram samarbetet inom alliansen, men till skillnad med sina allianspartners Jan Björklund (FP) och Fredrik Reinfeldt (M) nämner hon ändå möjligheten att kunna starta företag som även vänder sig till välfärdssektorn. Vi ser fram emot att fortsätta  samtalet om tillväxt och utveckling av vård och social omsorg utan vinstsyfte med näringsdepartementet.