Tag Archive for 'SCB'

Almedalen 2012 – Idéburet företagande

Onsdagen i Almedalen började med Famnas egna seminarium Idéburna organisationer och vinstdrivande koncerner – får alla plats i välfärdssektorn? där Mattias Lundbäck från näringslivets forskningsinstitut Ratio presenterade en undersökning om idéburet företagande. Han pratade om behovet av en balans mellan de olika sektorerna för att skapa en dynamik för utvecklingen och att non-profit aktörer ofta är ”kvalitetssättande” på marknaden. Samtalspanelen med Gordon Hahn, Peje Emilsson, Lars Pettersson och Eva Eriksson lyfte enhälligt upphandlingar som ett problem för utvecklingen av företagande och man ansåg att dagens system gynnar stora koncerner.

Även i Famnas årliga tillväxtrapporter, vilka baseras på enkätsvar från medlemmarna, är upphandlingar det största hindret för tillväxt. Just därför är det glädjande och högintressant att upphandlingsfrågor är ämnet för ett stort antal seminarier i Almedalen 2012. En av orsakerna är naturligtvis att det pågår en översyn av Lagen om Offentlig Upphandling, LOU. Regeringens utredare Anders Wijkman har arbetat med utredningen under snart två år och kommer att överlämna ett slutbetänkande till Regeringen i slutet av året. Famna är representerad i upphandlingsutredningen, följer dess arbete och gör inspel i olika frågor som är av särskilt intresse för idéburen vård och omsorg. Famna medverkade vid två seminarier under onsdagen tillsammans med Anders Wijkman. Möjligheterna att upphandla effekter av vården istället för enbart insatser och sociala kriterier i upphandlingar var frågor som diskuterades. Dessa frågor är av stort intresse och skulle kunna undanröja en del av de hinder som Famnas medlemmar upplever när det gäller upphandlingar.

Statistiska Centralbyrån presenterade för första gången statistik för det civila samhället som följer den av FN föreslagna klassifikationen ICNPO. Statsrådet Nyamko Sabuni inledde med att statistiken om civilsamhället är viktig för att bl.a. förbättra villkoren för civilsamhället som en central del av demokratin och synliggöra relationen mellan den offentliga sektor och civilsamhället. Tyvärr hade man i publikationen utgått från den tidigare svenska indelningen i organisationer och företag, alltså vilken associationsform en verksamhet har, och kunde därför inte redovisa sektorn som helhet. Famna medverkade i SCBs seminarium och lyfte fram behovet av en utveckling av statistiken och välkomnar Nyamko Sabunis intention att införliva information om civilsamhället som en del av SCBs officiella statistik.

Onsdagen i Almedalen var Vänsterpartiets dag. Famna deltog på vänsterpartiets välfärdsseminarium där det lyftes viktiga frågor om hur idéburna välfärdsaktörerna kan bidra till samhällsutvecklingen och hur deras villkor bör förbättras. Något som även Jonas Sjöstedt tog upp i sitt tal i Almedalen.

Allt privat är inte detsamma

 Efter några veckors kraftig kritik av Caremas verksamhet redovisade igår regeringen sina förslag till en bättre ordning. Mycket har efterfrågats tidigare och Famna välkomnar vart och ett av förslagen.

Bland dessa finns ökad meddelarfrihet, översyn av skatteregler, vägledning för upphandlingar, förfrågningsunderlag, avtal och rutiner för uppföljning. Därtill skall Socialstyrelsen med hjälp av tillsynsresultaten redovisa skillnader mellan privat och offentlig vård. Just det uppdraget måste utformas så att man kan skilja mellan privat och privat.

Såväl regeringskansliet, som Socialstyrelsen, SCB och SKL har ett ansvar för att skilja mellan privata vinstdrivande företag och idéburna/sociala organisationer. Det gäller för övrigt också all media, vilka talar och skriver som om ett riskkapitalbolag och Löjtnantsgårdens äldreboende är samma sak.

Men framför allt bör det i efterföljden av debatten bli ännu intressantare för kommuner, landsting och partierna att lyfta fram vård och omsorg bedriven av organisationer utan vinstsyfte.

Nu har det hänt igen….

Dagen Eko rapporterade under veckan om den goda lönsamheten i att driva friskolor.

I inslaget redovisades i kronor, ören och procent de vinster som finns att göra. Som lyssnare får man intrycket av att friskolevärlden numer är en lysande affärsverksamhet och alla som driver fristående skolor är affärsföretag med vinstutdelning och förtjänst som huvudsaklig drivkraft.

Vi har sett det förut. Inte minst när det gäller hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Ett nyhetsinslag om privat drift av vård, skola och sociala tjänster blir ofta på det sättet. Såväl redaktioner som enskilda journalister slarvar med sin research och ger inte sina lyssnare, tittare och läsare information om de verksamheter vilka bedrivs av idéburna organisationer, utan vinstsyfte och som skapar mycket av mångfalden och valmöjligheterna.

Ett snabbt samtal till Ekots redaktion visade på den bristande kunskapen om det man gjort ett inslag om. All friskoleverksamhet är inte vinstsyftande affärsverksamhet. Varje dag går elever till skolor som drivs av ideella organisationer, föräldrakooperativ, allmännyttiga stiftelser etc.

Det är på tiden att skolmyndigheterna, kommuner och SCB redovisar skolverksamheterna med uppdelning på drifts- och ägarformer. Sådan statistik skulle också göra det lättare för ungdomar, föräldrar och journalister att veta på vilken grund och i vilket syfte man driver sin verksamhet.

Begreppet privat vård och omsorg

Inte minst  i valtider förs en intensiv debatt om vård-skola-omsorg, om dess kvalitet, tillgänglighet, finansiering, förnyelse och utförande. Den del som produceras av andra än kommuner och landsting benämns oftast som privat vård och omsorg. Så sker på ledarsidor och krönikor, i debattprogram eller på nyhetsplats.  Utanför redaktionerna bedrivs vård, skola  och sociala tjänster  av olika slags organisationer, allmännyttiga stiftelser, ideella föreningar, enskilda privata vinstsyftande aktiebolag, kooperativa företag, riskkapitalbolag etc. Organisationer, entreprenörer, en brukargrupp eller kapitalplacerare väljer drifts- och ägarform beroende på syfte och mål. Beroende på hur man ser på brukarnas och personalens inflytande, vinstens betydelse, värdegrundens roll för att etablera en verksamhet, värderingarnas betydelse i vardagens utformning av det som skall uträttas väljer man olika drifts- och ägarformer.  Det finns ännu  för lite forskning kring hur drifts- och ägarformer påverkar resultat och kvalitet, innovationsförmåga och uthållighet. De som hävdar att utveckling av bra vård-skola-osmorg förutsätter privat förtjänst bortser från att detta sker inom ramen för  ideella, allmännyttiga och kooperativa organisationer, dagligen och året runt,  liksom i offentliga verksamheter.

Värdegrund och syfte, drifts- och ägarform spelar roll. En bredare repetoire av organisationer får fler att engagera sig. Företagssamma människor finns av olka slag. Vad som driver oss till att starta vård-skola-omsorg skiljer sig mellan individer och grupper. Om allt skulle drivas ex. i vinstsyfte, såsom begreppet privat vård och omsorg ofta tolkas, skulle mycket inte bli gjort, många initiativ aldrig tagits och mångfald och valfrihet minska. Och förmodligen tvärtom.

Betydelsen av att kunna skilja på drifts- och ägarform växer. Såväl brukare, anhöriga, beslutsfattare, ledarkribenter och personal skall kunna veta vem som driver skolan, vem som äger vårdcentralen och med vilket mål och syfte man vill ta över ett boende. SCB har fått i uppdrag att ta fram en annan och bättre statistik, forskningen borde ställa fler frågor om drifts- och ägarformens betydelse och redaktioner oftare skilja mellan dessa. Med bättre kunskap om detta blir det också lättare att utforma en politik som tar hänsyn till att det finns olika företagsformer och att  de näringspolitiska åtgärderna utformas med hänsyn till detta.