Tag Archive for 'LOV'

Det behövs en nationell strategi för idéburen vård och social omsorg

Famnas styrelse föreslår regeringen att utarbeta en nationell strategi för idéburen vård och social omsorg. Med avstamp i regeringsförklaringen 2006 har regeringen i direktiv till utredningar, kommittéer och råd efterfrågat en ökad roll för idéburna organisationer (föreningar, stiftelser och aktiebolag med begränsad vinstutdelning) inom välfärden. Motsvarande skrivningar fanns i samband med friskolereformen. Den debatt som nu rasar om privat vinstutdelning eller ej sker till stora delar mot bakgrund av att ett fåtal stora koncerner får en alltmer dominerande roll. Detta går emot vad som t.ex. står i direktiven till LOV-utredningen…”förslagen ska främja en mångfald av utförare, både i fråga om storlek och inriktning”.
Där står även…” privata, ideella, kooperativa och offentliga aktörer ska ha likvärdiga villkor – det är viktigt att systemet är konkurrensneutralt”… och vidare…”det är angeläget att systemet är organiserat på ett sätt som motverkar att några aktörer får en monopolliknande ställning på marknaden”.

Så har det nu inte blivit. Trots LOV-reformens fördelar och trots de förslag som presenterats om åtgärder för att stimulera idéburna organisationers företagande inom vård och social omsorg, saknas en samlad politik för tillväxt och utveckling på området. Till förslagen hör också EU-kommissionens initiativ kallat Social Business Initiativ.
I debatten om privat vinstutdelning eller ej från offentligfinansierad välfärdsproduktion, hävdar nu exempelvis PJ Anders Linder (SvD 9 september 2012) att företagsamhet är förbehållet vinstdrivande företag och att ”föreningar och kyrkor ” inte förmår fylla upp det bortfall som skulle uppstå om de privata bolagens vinstutdelning hotas. Mer intressant hade varit om han visat insikt om att olika typer av företag behöver olika incitament för att växa och må väl. Ett eventuellt vinstutdelningsförbud är på inga sätt något som i sig leder till utveckling av de idéburna organisationernas företagande. För den saken måste man bl.a. lösa frågorna om de rättsliga reglernas (och tillämpningen av dessa) gynnande av vinstdrivande (stora) företag, svårigheterna med att finna investerings- och utvecklingskapital och de bristande FoU-insatserna kring idéburna företag.

Liksom vinstdrivande företag är beroende av en företagarvänlig politik är de idéburna organisationernas företagande beroende av en sådan. ”Den som vill ha innovativa och växande företag bör se över allt som hindrar” står det i Dagens Industris ledare (12 september 2012). Det gäller även de idéburna, allmännyttiga företagen inom vård och omsorg.

Därför förslår vi att regeringen initierar arbete med en Nationell strategi.

Almedalen 2012 – Idéburet företagande

Onsdagen i Almedalen började med Famnas egna seminarium Idéburna organisationer och vinstdrivande koncerner – får alla plats i välfärdssektorn? där Mattias Lundbäck från näringslivets forskningsinstitut Ratio presenterade en undersökning om idéburet företagande. Han pratade om behovet av en balans mellan de olika sektorerna för att skapa en dynamik för utvecklingen och att non-profit aktörer ofta är ”kvalitetssättande” på marknaden. Samtalspanelen med Gordon Hahn, Peje Emilsson, Lars Pettersson och Eva Eriksson lyfte enhälligt upphandlingar som ett problem för utvecklingen av företagande och man ansåg att dagens system gynnar stora koncerner.

Även i Famnas årliga tillväxtrapporter, vilka baseras på enkätsvar från medlemmarna, är upphandlingar det största hindret för tillväxt. Just därför är det glädjande och högintressant att upphandlingsfrågor är ämnet för ett stort antal seminarier i Almedalen 2012. En av orsakerna är naturligtvis att det pågår en översyn av Lagen om Offentlig Upphandling, LOU. Regeringens utredare Anders Wijkman har arbetat med utredningen under snart två år och kommer att överlämna ett slutbetänkande till Regeringen i slutet av året. Famna är representerad i upphandlingsutredningen, följer dess arbete och gör inspel i olika frågor som är av särskilt intresse för idéburen vård och omsorg. Famna medverkade vid två seminarier under onsdagen tillsammans med Anders Wijkman. Möjligheterna att upphandla effekter av vården istället för enbart insatser och sociala kriterier i upphandlingar var frågor som diskuterades. Dessa frågor är av stort intresse och skulle kunna undanröja en del av de hinder som Famnas medlemmar upplever när det gäller upphandlingar.

Statistiska Centralbyrån presenterade för första gången statistik för det civila samhället som följer den av FN föreslagna klassifikationen ICNPO. Statsrådet Nyamko Sabuni inledde med att statistiken om civilsamhället är viktig för att bl.a. förbättra villkoren för civilsamhället som en central del av demokratin och synliggöra relationen mellan den offentliga sektor och civilsamhället. Tyvärr hade man i publikationen utgått från den tidigare svenska indelningen i organisationer och företag, alltså vilken associationsform en verksamhet har, och kunde därför inte redovisa sektorn som helhet. Famna medverkade i SCBs seminarium och lyfte fram behovet av en utveckling av statistiken och välkomnar Nyamko Sabunis intention att införliva information om civilsamhället som en del av SCBs officiella statistik.

Onsdagen i Almedalen var Vänsterpartiets dag. Famna deltog på vänsterpartiets välfärdsseminarium där det lyftes viktiga frågor om hur idéburna välfärdsaktörerna kan bidra till samhällsutvecklingen och hur deras villkor bör förbättras. Något som även Jonas Sjöstedt tog upp i sitt tal i Almedalen.

Vård och omsorg behöver ekonomiska modeller som bidrar till god kvalitet

Maria Ludvigsson, ledarskribent på Svenska Dagbladet, skriver den 16 november 2011 att ”vanvård försvinner inte för att riskkapital gör det”.  Det är naturligtvis riktigt på så sätt att en vårdverksamhet oavsett drifts- och ägarform kan missköta sig.  

Men utöver förändringar i lagar och förordningar, förbättrade upphandlingar och LOV-system, en mer systematisk uppföljning och tätare tillsyn, behöver vård- och omsorgsverksamheter bedrivas:

  • efter ekonomiska modeller som bidrar till god kvalitet. Riskkapitalbolag eller ej – högt uppskruvade vinstkrav och osunda belöningssystem medför risk för sämre kvalitet 
  • med stor förmåga att skapa en kultur av ständiga förbättringar och öka värdet för dem vi arbetar för
  • tvärtemot tanken på att ”allt som inte är förbjudet är tillåtet ”
  • så att de sociala målen väger tyngre är de ekonomiska

Centerpartiet – dags för en näringspolitik som omfattar idéburna organisationers företagande

Centerstämman beslutade att minst hälften av vård och omsorg skall drivas av privata företag eller idéburna organisationer. Jag välkomnar detta och räknar med att C som ansvarar för näringspolitiken förstår att ett sådant mål måste följas upp av en praktisk politik. Företagande sker i många former – de idéburna organisationerna arbetar med olika associationsformer med har alla social mål före ekonomiska, återinvesterar vinster och drivs ytterst för att utifrån sina respektive värdegrunder.

Psoriasisföreningen i Stockholms län, riskkapitalbolag, familjeföretag, stiftelser och ekonomiska föreningar styrs både av lika och olika lagar, ägarförväntningar, värderingar och resultatförväntningar. LOU, LOV, ersättningssystem, regelböcker och alla andra styrfaktorer måste ta hänsyn till detta.

Centerpartiet har med sitt nya mål, i kombination med ansvaret för näringsdepartementet både möjligheten och ansvaret för att utforma en närings- och företagarpolitik som leder till tillväxt och utveckling av det idéburna företagandet

Konkurrensens konsekvenser.

Nu har SNS forskningschefen avgått, likaså forskningsledaren, och sju ledande företrädare av SNS skriver på DN debatt att SNS har fallit undan för näringslivets påtryckningar. I skrivande stund meddelas att även VD har avgått.  Alla vi som under åren tagit del av SNS många utmärkta studier vill se ett snabbt initiativ från styrelse eller förtroenderåd för att återupprätta friheten för forskningen och förtroendet för organisationen. Vi behöver den kunskap Laura Hartmann och forskargruppen efterlyste och det fortsatta kunskapssökandet får gärna ske i SNS regi men då med en  ny ledning som förstår forskningens villkor och med andra intressenter på behörigt avstånd.