Tag Archive for 'kvalitet'

Page 2 of 2

Almedalen 6 juli

Dagen inleddes med Famnas seminarium om drivkrafterna för de idéburna organisationerna för att skapa värde för dem vården och omsorgen finns till för. I ett välbesökt Café Amalia samtalade Maude Kardell, Bräcke diakoni, Anette Nilsson, Qulturum och Thomas Schneider, Famna om kvalitetsutveckling som tar utgångspunkten i patientens eller brukarens fokus, om vikten av samverkan över huvudmannagränser och att alla människor egentligen vill skapa värden som är större än man själv. I publiken lyftes behoven för ett värdebaserat ledarskap som ger förutsättningar för ett värdeskapande i vårdens och omsorgens vardag.

Samtidigt deltog Famnas Kerstin Eriksson i Tillväxtverkets seminarium En arbetsmarknad för alla som handlade om hur man kan använda bl.a. sociala kriterier i offentlig upphandling för att skapa fler jobb för människor som har det svårt på arbetsmarknaden och ökad tillväxt för sociala företag och idéburna organisationer.

När folkpartiledaren i kvällsdimman tog i för att lyfta en av folkpartiets tidigare hjärtefrågor så ekar Almedalen tomt. Inte ett ord om civilsamhällets roll för social rättvisa och samhällsbyggande eller om att människor engagerar sig ideellt för att de bryr sig, inte ett ord om att integrationsministern som numera är hemma i Björklunds egna departement har en pågående dialogprocess med de idéburna organisationerna bland annat inom det social området och integrationsområdet.

Jan Björklund verka behöva fördjupa sina kunskaper om hur civilsamhället bidrar i samhällsbygget. Vi kan hjälpa honom med det.

Spelar det någon roll vem som bedriver vård och social omsorg?

Rätt ofta hör jag politiker, debattörer och forskare säga att det spelar ingen roll vem som bedriver vård, skola och social omsorg . Huvudsaken är att kvaliteten blir bra. Som om kvalitet bara är det enklast mätbara och som garanteras av standardiserade metoder och upphandlingar. Mångfald i värdegrund, motiv och inriktning betyder intet. Men då kan ju allt göras av kommuner och landsting, eller. För det kan väl inte vara så att det fortfarande handlar om att konkurrens och mångfald enbart skall göra verksamheterna billigare, även till priset av lägre kvalitet.

Jag hävdar att kvaliteten påverkas om behandlingen ägs och bedrivs av Psoriasisföreningen eller koncern X, liksom mellan en stadsmission och kommunen. Men jag saknar jämförande forskning avseende hur sociala tjänster påverkas av vem det är som driver dem. Vad betyder värdegrunden, syftet, driftsformen och ägarskapet. Dagens uppföljningar räcker inte för att svara på den frågan.

I slutet av 1980-talet fick vi en debatt om civilsamhället. Den var grund, kunskapsfattig men laddad med värderingar och tyckande. Forskarvärlden inledde då kvantitativa studier och kartlade den ideella sektorn och frivilligt socialt arbete och gav ny kunskap om omfattning, förändringar, relationer till offentlig sektor och näringsliv. Den forskningen har väckt uppmärksamhet och påverkat samhällsutvecklingen.

Nu är det är dags för forskningen att söka kunskap om vad drifts- och ägarformer betyder för kvalitet och resultat, för utveckling, förbättring och nyskapande.

Entré Juholt / Jämtin

Så vet vi vilka som skall leda Socialdemokraterna.  Om en tid bör vi också kunna veta hur den nya ledningens politik ser ut.  I sitt första partiledartal ifrågasätter Håkan Juholt ”bolagsväldet” inom vård, skola och social omsorg men talar om vikten att kunna välja. Carin Jämtin talade för en ny öppenhet och vikten av att bredda partiets kontakter och samverka med fler.

Den som vill mångfald inom välfärdsområdena, den som ser värdet av en ökad möjlighet att välja men är skeptisk till en utveckling där ett fåtal  koncerner  blir dominanta har ett alternativ både i  idéburna och icke-vinstsyftande företag i form av ideella föreningar, kooperativa företag, allmännyttiga stiftelser, samfund och privata företag där verksamhet och socialt entreprenörskap – inte vinstmaximering – är den ledande principen.

Socialdemokraterna och miljöpartiet tillsatte 2004 en mångfaldsdelegation.  Den och alliansens politik för det civila samhällets utveckling har mycket gemensamt och bör intressera den nya ledningen och vara till nytta för en ny politik. Lägg därtill Jan Björklunds kommande utredning om vinster och kvalitet inom friskolorna, centerns och kristdemokraternas intresse för småföretag och valfrihet och vi får en intressant parlamentarisk möjlighet för nya samarbeten och nya lösningar.

Vårdföretag i blåsväder för skatteplanering

Att säga – vårdföretag, stora vinster och skatteplanering är snart lika välbekant som Ärtan Pärtan Piff eller Ole Dole Doff.

TV4-nyheterna har i två dagar rapporterat om Capios och Attendos skatteplanering.  Skatteverket underkänner den förres skatteavdrag och den andre har enligt TV4 inlevererat 0 kr i slutskatt.  Även om det skulle visa sig att Skatteverket i slutänden godkänner Capios skatteplanering är det, enligt min mening ett oetiskt förhållningssätt till offentligfinansierad vård och omsorgsverksamhet. 

Vård måste skötas professionellt även vad gäller ekonomi men är i grunden ingen affärsverksamhet. Vård och social omsorg är en komplex allmännyttig verksamhet vi har rätt till och som samhället finansierar med skattemedel.
Konkurrens och mångfald stimulerar till utveckling. Men vinstmaximering och undvikande av skatt för in ett beteende som bör vara främmande inom vård och social omsorg. Huvudintresse måste vara att vårda, stödja och hjälpa oss när vi så behöver. Inte att maximera vinsten. 

Jag hoppas de politiska partierna inom regering och opposition visar större intresse för den modell på vilken de idéburna organisationerna verkar och som kombinerar en tydlig idéförankring och värdeprofil med förmågan att konkurrera, producera bra kvalitet och återinvestera de överskott man behöver, för fortsatt utveckling. Vård och social omsorg produceras varje dag, året om på detta sätt. Såväl i Sverige som internationellt.  Ta vara på de idéburna producenternas vilja att växa. 

Nu tillsätter finansministern en bolagsskatteutredning. Vi får hoppas den levererar förslag som kan stoppa missbruket av skattemedel.

 

Se inslaget i TV4 här.

Det är mer än antalet anställda som avgör kvaliteten i demensboenden

I Svenska Dagbladets artikel (7.9.10) om bristerna inom demensvården fokuserar man särskilt på betydelsen av antalet anställda och efterlyser en minimigräns.

Men enbart antalet anställda på demensboenden avgör aldrig kvaliteten .

Det är ledningens och personalens kvalitet som är viktig och dess förmåga att bemöta och organisera arbetet utifrån de boendes individuella behov betyder mycket. En minimigräns är därmed svår att sätta. Det behövs resurser men till mer än antal anställda. Att arbeta med demensboende är en kvalificerad och sammansatt uppgift. Vad som är tillräckligt många anställda är beroende av hur man arbetar med andra kvalitetsinsatser. 

Det finns många fallgropar gällande kvalitet inom demensboenden. Genom att satsa på personalens kvalitet får vi medarbetare som också kan arbeta med allt annat som skapar en värdig boendemiljö.