Tag Archive for 'kvalitet'

Almedalen Visby: Välfärden i fokus

Samtalen i Visby har denna soliga dag i mångt och mycket handlat om civilsamhällets roll och förutsättningar för att bidra till välfärden. På Sektor 3´s seminarium utmanades sektorn av Filip Wijkström att formulera idén tydligt till varför man vill växa. Per Eckerdal antog utmaningen och det blev tydligt för mig hur idéburna utförare tillsammans med offentliga och privat vinstdrivande kan lära av varandra och på så sätt utveckla vården och omsorgen.

På vårt seminarium fortsatte sedan diskussionen med Göran Hägglund kring förutsättningarna för att producera idéburen vård och social omsorg. Om politikens uppgift är att undanröja de hinder som finns för att andelen idéburna vård och omsorgs organisationer ska växa så behövs inte bara startkapital och stabila förutsättningar. För att få verklig mångfald måste vi också öka användandet av de möjligheter som ges av LOV och i större utsträckning ta sociala hänsyn i offentliga upphandlingar.

På detta sätt kan vi nu arbeta vidare med att ta tillvara de drivkrafter som finns i idéburet företagande och på så sätt fokusera på innehåll och kvalitet i den svenska välfärden.

Allt lika – oavsett vem som bedriver verksamheterna

Socialstyrelsen fick uppgiften att redovisa skillnader i kvalitet beroende om vården och den sociala omsorgen bedrivs av offentliga, idéburna organisationer eller privata företag. Rapporten kom i förra veckan och heter ”Kommunal eller enskild regi, spelar det någon roll”.

Föga förvånande kom man fram till att – man inte har något svar dvs. det material man har att tillgå kan inte besvara frågan.
Styrelsen skriver att…man inte har det slutgiltiga svaret…de olika datamaterialen spretar åt olika håll…mer fördjupade studier behövs…samtliga slutsatser bygger på antaganden…styrelsen saknar idag information…för att dra några säkra slutsatser behövs ytterligare underlag som idag saknas….etc.

Det påminner om SNS-rapporten ”Konkurrensens konsekvenser” och är en i raden av svenska och internationella dokument vilka pekar på behovet av att frågan om kvalitetsskillnader beroende på driftform och drivkrafter kräver studier och underlag av annat slag än dagens.

I det ideologiskt präglade ”samtalet” om kvalitet inom äldreomsorg finns det de som nöjer sig med rapportens redovisning och tar det som ett bekräftande av det man alltid vetat – ingen skillnad finns, allt är lika.

Rimligare reaktion, tycker jag, när en myndighet tvingas konstatera att man saknar tillgång till underlag för att svara på den av departementet ställda frågan, vore att bli bekymrad över att vi vet så lite. Mot bakgrund av den efterfrågade mångfalden inom vård och social omsorg och antagandet att människor vill ha något att välja mellan, är bristen på kunskap besvärande. Det gäller inte minst ansvariga politiker som har att fatt beslut.

Därför föreslår jag att regeringen säkerställer att det finns forskningsmedel för studier av betydelsen av drivkrafter, drift- och ägarformer inom vård och social omsorg. Är det något som Socialstyrelsens rapport visar är att frågan fortfarande väntar på svar.

SVT/RAPPORT den 3 maj 2012. Återinvesteringar av välfärdsvinster.

Rubriken anger vår idé och vår praktik. Varje företagande behöver ett ekonomiskt resultat som medger investeringar i utveckling av kompetens, kvalitet och kvantitet. Vi återinvesterar löpande. Vi siktar heller inte på vinstutdelning genom försäljning. Vi driver vård och social omsorg av andra och sociala skäl än privat förtjänst. Det kan man ha åsikter om men det är vår modell.

Famna presenterar idag en undersökning (den tredje i ordning) om allmänhetens inställning till olika driftformer, offentliga, privata företag och idéburna organisationer/företag (utan vinstsyfte). Rapporten finns på www.famna.org  och visar att allmänheten har ett minskande förtroende för privata företag och att driftformen har betydelse för förtroendet.

Mest intressant är den starka uppgången för de som anser att det inte bör delas ut vinst och att överskott skall återgå till verksamheterna. Den inställningen återfinns hos en bred och stabil majoritet hos allmänheten och detta oavsett partisympatier. Det är ett budskap vi vill fästa ansvariga politikers uppmärksamhet på.  Det finns ett starkt stöd för privata aktörer, valfrihet och valmöjligheter men vinster skall återinvesteras.

Vid ett (S)-seminarium idag om hur man ser på välfärdsvinster i de nordiska länderna framstår Sverige som rätt ensamt om den tillåtande hållning vi har till privata förtjänster inom vård, skola och social omsorg.

Inför partiernas programskrivningar och beslutande möten/kongresser bör allmänhetens inställning väga tungt och de förslag man presenterar ta sikte på en utveckling av en mångfald vård och social omsorgsgivare utan vinstsyfte. Det skulle även stämma väl med EU-kommissionens förslag till att utveckla idéburna företag (Social Business Initiatives).

Det saknas en sammanhållen politik för att nå mångfald

Stefan Stern berömmer i sin söndagskrönika (SvD 19 februari 2012) Stefan Löfven för hans besked om att Socialdemokraterna inte kan förbjuda vinst i välfärdssektorn. Han skriver att Socialdemokraterna ofta har en idealiserande bild av ” så kallade non-profit företag”, vilka utgår från sina sociala mål och återinvesterar sina vinster. Han menar att en driftform aldrig kan vara den politiska lösningen och att driftformen inte avgör kvaliteten. Den avgörs i stället av vilka incitament man ger till en mångfald utförare. Det är ett budskap som under senare tid ifrågasatts i studier och forskningsrapporter.

Sanningen är den, säger forskarna, att vi vet alldeles för lite om den så kallade privatiseringens betydelse för kvalitet och effektivitet. Vad vi däremot vet är att marknadsreformerna genomförts på ett sätt som lett till att just en driftform, det stora kapitalstarka vinstdrivande företaget, blivit alltmer dominerande.

Har man arbetet med non-profit-organisationer, allt oftare kallade idéburna organisationer, inom vård, skola och social omsorg är det svårt att se att Socialdemokratin eller för den delen de övriga riksdagspartierna,  i praktiken skulle ha idealiserat oss genom att stifta lagar eller anta en näringspolitik som pekat ut oss som ”den politiska lösningen.”  Tvärtom saknas ännu en sammanhållen politik för att nå den efterfrågade mångfalden och valfriheten.

Däremot  visar de politiska partierna, liksom enskilda kommuner och landsting ett växande intresse för tillväxt och utveckling av de idéburna organisationernas företagande. I artiklar och tal prövar man idéer och förslag till regelförändringar i syfte att skapa mer jämställda (marknads-) förutsättningar mellan olika driftformer. 

SvD har i en serie artiklar kallade ”Välfärdens nya herrar” bland annat skildrat hur riskkapitalbolag alltmer systematiskt köper bolag i välfärdens kärna. Famna presenterade i Almedalen 2011 en rapport vilken visar på den fortgående koncentrationen inom vård, skola och social omsorg till en mindre grupp stora koncerner. Intressant att också att notera den Europeiska ekonomiska och sociala kommittén liksom EU kommissionens tagit initiativ till ett ökat socialt företagande dvs. idéburna organisationers företagande. Allt utifrån EU:s 2020 strategi och behovet av att reformera den inre marknaden för att få en rimligare balans mellan ekonomiska och sociala mål.

Driftform har betydelse för hur verksamheterna bedrivs. Den ideella föreningen Röda korset har särskilda kvaliteter att driva rehabilitering av torterade flyktingar, Psoriasisföreningarna kan med sin kunskap och erfarenhet utveckla mycket brukarnära behandlingar, ett idéburet äldreboende utgår från sin värdegrund och sina sociala mål och stadsmissionerna finns kvar när det lokalpolitiska intresset och resurserna variera över åren. För en ideell förening eller allmännyttig stiftelse är privat vinstutdelning ett brott mot dess stadgar.

Men mycket arbete återstår för att bättre beskriva kvalitet och resultat inom vård och social omsorg, liksom olika drivkrafters och driftformers betydelse. Det finns alltför få systematiska studier till hands för att som Stefan Stern kunna hävda att driftformen är betydelselös för kvaliteten.

Det finns snarare skäl att anta och välkomna att offentliga, idéburna och kommersiella vårdgivare arbetar på olika sätt och att politikens stora uppgift är att skapa ett ramverk till stimulans för mångfald och verklig valfrihet.

Möjligheter till vinstutdelning är en av drivkrafterna för att utveckla välfärden.  Det är också etiska och professionella drivkrafter.  Det är viktigt att kunna redovisa hur vinst uppstår och vad den används till. Vill vi verkligen ha både små och stora privata företag, offentliga verksamheter och idéburna organisationer inom vård, skola och social omsorg måste politiken skapa förutsättningar som tar hänsyn att de verkar med olika syften och på olika grund.

Svår men nödvändig samexistens – om ja eller nej till vinstintresse i vården

Kommentar till Johannes Åmans kolumn i DN den 3.2.2012

Frågan om Ja eller nej till vinstintresse är inte nödvändigtvis fördummande men, behöver nyanseras. För att bringa klarhet i diskussionen om vinstens roll inom vård, skola och social omsorg måste man först lära sig skilja på privat och privat.

Marknadsreformerna inom välfärdssektorn introducerade nya möjligheter för vinstsyftande företag, att etablera affärsverksamheter på områden där tidigare det endast funnits offentliga eller idéburna företag / organisationer.  Bland annat inom äldreomsorg, missbrukarvård, rehabilitering, palliativ vård liksom inom LSS och HVB boenden fanns sedan länge omfattande not for profit verksamheter.  Idag bedrivs välfärdstjänster av kommuner, privata företag eller idéburna organisationer. Hur drivkrafter och driftformer påverkar kvalitet och resultat är viktigt att undersöka men ligger utanför denna kommentar. Men debatten i media förs som om det endast finns kommuner eller Carema. Ser man det så blir frågan om ja eller nej till vinst fördummande. Men med ett bredare perspektiv blir frågan snarare viktig att undersöka

Famna gruppen omfattar organisationer utan vinstsyfte och omsatte under 2010 ca 4 mdr inom vård och social omsorg. Vi producerar dagligen tjänster av god kvalitet, utifrån medlemmarnas värdegrund och sociala uppdrag. Även för oss är vinst viktigt men vår idé är att återinvestera överskotten i verksamheterna tillväxt och utveckling. Vi utgör ett privat alternativ utan vinstsyfte. Vi växer men inte i den omfattning vi vill, främst beroende på den ojämlika konkurrenssituationen som uppstått genom kommunernas sätt att tillämpa LOU och svårigheten att finna utvecklings- och investeringskapital.

Nu finns ett ökat politiskt intresse för att lösa de frågorna.

Vinst i privat verksamhet är en nödvändighet och kan vara uttryck för väl skött verksamhet men också resultatet av kvalitetssänkande nedskärningar.  Vi bör snarare ställa oss frågan om hur vinsten uppstår och vad den bör används till.

Spik, papperskorgar och vård i livets slutskede

Socialminister Göran Hägglund skriver på DN Debatt (28 januari 2012) att LOU-reglerna från början konstruerades för att få lägsta möjliga kostnad på spik och papperskorgar och att det tänkandet inte fungerar när det gäller exempelvis vård i livets slutskede.

Lika sant är att det är skillnad på att bygga ett hus och att vårda en utsatt människa.  Och det är skillnad mellan olika driftformer. När Famnagruppens medlemmar redovisar ett överskott på 67 mkr år 2010 återinvesteras dessa i verksamheternas utveckling. Det hade varit oförenligt med hänsyn till organisationernas stadgar och ändamål att dela ut dem till sina ”ägare” eller ta dem vidare till något skatteparadis.

Drivkrafter och driftformer har betydelse för hur man leder och utvecklar sina verksamheter, för de mål man sätter upp och styr mot, för vad man avser med kvalitet och resultat och vad det är som gör att man i grunden vårdar en människa.

Företagande inom vård och social omsorg bedrivs varje dag av olika skäl, med olika mål och i olika former.  Företagandets politik och lagstiftning (samt dess tillämpning) behöver nu utvecklas till att bättre anpassas till idéburna företag och organisationer vilka arbetar utan vinstsyfte och privat förtjänst.

Göran Hägglund nämner särskilt behovet av investeringskapital och en närmare dialog mellan non-profit-organisationer och finansaktörerna.

Till detta behöver läggas en förändring av tillämpningen av LOU (när och hur den kan tillämpas) liksom andra former för avtal och kontrakt mellan kommuner/landsting och företag/organisationer utan vinstsyfte.

Att nå dit socialministern vill förutsätter ett nära interdepartementalt samarbete och en uppkoppling till EU kommissionens meddelande ”Social Business Initiatives”.

Vård och omsorg behöver ekonomiska modeller som bidrar till god kvalitet

Maria Ludvigsson, ledarskribent på Svenska Dagbladet, skriver den 16 november 2011 att ”vanvård försvinner inte för att riskkapital gör det”.  Det är naturligtvis riktigt på så sätt att en vårdverksamhet oavsett drifts- och ägarform kan missköta sig.  

Men utöver förändringar i lagar och förordningar, förbättrade upphandlingar och LOV-system, en mer systematisk uppföljning och tätare tillsyn, behöver vård- och omsorgsverksamheter bedrivas:

  • efter ekonomiska modeller som bidrar till god kvalitet. Riskkapitalbolag eller ej – högt uppskruvade vinstkrav och osunda belöningssystem medför risk för sämre kvalitet 
  • med stor förmåga att skapa en kultur av ständiga förbättringar och öka värdet för dem vi arbetar för
  • tvärtemot tanken på att ”allt som inte är förbjudet är tillåtet ”
  • så att de sociala målen väger tyngre är de ekonomiska

Vi behöver en bredare företagarpolitik

Varje dag bedrivs ett företagande i Sverige. Det sker i många olika former. Familjebolag, enskilda firmor, stiftelser, riskkapitalbolag, ideella föreningar, koncerner, ekonomiska föreningar, franchisingfirmor, stora och små, med ambitioner att växa eller att förbli vad de är. De skapar värden, varor och tjänster, de skapar jobb och de utvecklar samhället. Några styr främst – men inte enbart – mot ekonomiska mål, andra värderar sociala eller ekologiska mål högre. Vinst är en nödvändighet för att överleva eller för att växa. Frågan är väl snarare på vilket sätt den uppstår och hur den används.

Politikens uppgift är att utforma regelverket för marknad och företag och stimulera till utveckling och tillväxt – för alla former av företagande. Detsamma gäller EU-Kommissionen och den inre marknaden.

För den saken kommer kommissionen under oktober föreslå medlemsländerna ett antal åtgärder för tillväxt och utveckling av socialt företagande / idéburet företagande. Det sker inom ramen för ett bredare program för en mer socialt inriktad marknad.

Den svenska regeringen liksom oppositionen kommer att behöva ta ställning till det idéburna / sociala företagandets roll vid utformningen av närings- och företagarpolitik. Det kan komma att handla om investeringskapital för idéburet företagande, förändringar i upphandlingsregelverket, statistikens kvalitet avseende olika företagarformer etc. Men det handlar också om att visa ett aktivt intresse för utformningen av EU-Kommissionens fortsatta politik i frågan.

Kommentar till regeringens budgetproposition 2012

Det är naturligtvis en budget präglad av den allvarliga ekonomiska utvecklingen.

Efter att ha snabbläst dagens budgetproposition välkomnar Famna att regeringen även fortsättningsvis lyfter fram behovet av en ökad mångfald av vårdgivare – både ideella organisationer och privata utförare som verkar parallellt med den offentliga vården och omsorgen –  som ett utvecklingsområde.

Regeringen gör tydligt att det finns behov av kunskapshöjande insatser i entreprenörskap inom vården och omsorgen för att öka andelen utförare. Samtidigt konstaterar man att finns fortsatt behov av utveckling av kvalitet och effektivitet inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten där samtliga utförare ges möjlighet att erbjuda insatser av hög kvalitet med integritet om den enskilda patienten/brukaren.

Regeringen anger också att man vill fortsätta utvecklingen inom den Överenskommelse som gjorts med den idéburna sektorn och SKL inom det sociala området och integrationsområdet och därigenom undanröja hinder för att idéburna organisationer ska kunna bidra till en ökad mångfald i utbudet av välfärdstjänster.

Förslaget att Ungdomsstyrelsen skall bli en central myndighet för civilsamhällespolitiken förutsätter att myndigheten både byter namn och får andra uppgifter. Det hade varit på sin plats med en öppen konsultation i den frågan.

Leder ökad konkurrens till förbättringar i välfärden

”Vi kan inte hitta några vetenskapliga belägg för att för att de högt ställda förväntningarna om att ökad konkurrens skulle leda till förbättringar av välfärden har infriats”

Den slutsatsen drar Laura Hartman, forskningschef på SNS av en idag publicerad studie om effekterna av privatiseringar i välfärden. Hon talar vidare om en anmärkningsvärd brist på kunskap om hur de senaste 20 årens marknadsreformer påverkat kvalitet och effektivitet. Det gäller rakt över hälso- och sjukvårdens, socialtjänstens och skolornas olika verksamheter.

Det är en mycket välkommen genomgång SNS gör men samtidigt är det uppseendeväckande hur eftersatt forskning och kunskapsutveckling varit kring effekten av de politiska beslut som legat till grund för reformerna.

 Bradford Gray, en av referenserna i SNS rapport, bjöds av Famna till Almedalen 2006 för en presentation av hans och kollegans M. Schlessingers genomgång av amerikanska studier gällande jämförelser av kvalitet och effektivitet mellan public, for-profit- och not-for-profit- organisationers kvalitet och effektivitet. Även deras studie pekar på kunskapsbristen och svårigheten att hävda att marknadskonkurrens och vinstdriven vård och äldreomsorg leder till höjd kvalitet och ökad effektivitet.

Vad som länge varit en halvofficiell sanning, att de vetenskapliga beläggen för marknadsreformernas förtjänster är bristfälliga, har med SNS studie blivit belyst på ett sätt som med nödvändighet måste leda både till eftertänksamhet gällande hur kommuner och landsting fortsättningsvis utformar upphandlingar och valfrihetssystem, och en rejäl satsning på forskning och kunskapsutveckling.

Rapporten finner ni på SNS hemsida; www.sns.se