Tag Archive for 'friskolor'

Miljöpartiet och friskolorna

Läser på DN Debatt den 1 februari 2012 ”Friskolornas passion ska vara utbildning – inte vinst”, där Miljöpartiet lämnar fyra förslag till ett kvalitetspaket. Dessa är:

1. överskott skall återinvesteras, oavsett driftform. Även aktiebolag skall klargöra att verksamheten inte har ett vinstsyfte.

2. skolinspektionen skall utbilda/certifiera revisorer med särskilt uppdrag att granska aktiebolagens verksamheter

3. ägarbyten skall anmälas till Skolinspektionen. Att sälja sin skola på Blocket skall ej vara möjligt.

4. skolpengen skall komma eleverna till del och inte kunna användas i skatteplanering för vinstuttag.

Skolor skall vidare drivas med passion för bildningsuppdraget och inte för ekonomisk vinning. Miljöpartiet utmanar de andra partierna att ta sig an diskussionen om vinster i skolan och inte stanna vid blind tro på valfrihet eller ideologiskt friskolemotstånd.  

Heder åt Miljöpartiets öppenhet och vilja att lyfta friskolefrågorna. Jag hoppas de andra partierna känner sig utmanade och ger till känna hur de ställer sig till Miljöpartiets förslag. Det borde finnas underlag i Riksdagen för en bred parlamentarisk majoritet för en politik i den riktning Miljöpartiet förespråkar.

Jag vill utmana Miljöpartiet att gå vidare och lägga ett motsvarande ”kvalitetspaket” för området hälso- och sjukvård och socialtjänst. Jämför friskolor med HVB-hem, öppen psykiatri, rehabilitering, primärvård och äldreomsorg.

Ser fram emot en ny DN Debatt-artikel med rubriken ” Demensboendens passion ska vara vård och omsorg – inte vinst”

Välkommen debatt om friskolor och vinstuttag – skolan är i grunden ingen affärsverksamhet

Regeringens inbjudan till överläggningar om friskolor och privat vinstutdelning måste följas av en motsvarande överläggning om vinstuttag från vård och social omsorg.

Regeringen bjuder idag S (Mikael Damberg) och MP (Jabar Amin) till överläggningar om friskolor och vinstuttag
(DN debatt 13/12 2010). Friskolereformen ville se framväxten av nya enskilda alternativ – främst i form av idéburna organisationer och kooperativ – men har istället lett till en situation där ett fåtal stora koncerner blivit alltmer dominerande och där vinstmaximering och vinstuttag konkurrerar med verksamhetens kvalitet.

Motsvarande situation finns inom vård och omsorg.  Även det bör tas upp av regeringen.

Låt oss vara tydliga. Vinster och överskott behövs inom drift av skattefinansierad vård, skola och omsorg, detta oavsett driftsform. Frågan är snarare hur vinster uppstår och vad de används till.

För idéburna företag utan vinstsyfte gäller att vinst återinvesteras i välfärden.  Kommersiella företag fungerar annorlunda och för dessa gäller att balansera sitt vinstuttag mot kvalitet, personaltäthet mm och att inte frestas till att låta vinststrävan gå ut över detta. Här behöver regering och riksdag uppenbarligen införa regler som skapar balans mellan ekonomiska, sociala och ekologiska mål.  Observera att vinstutdelning i sig inte är nödvändigt för att driva exempelvis skolverksamhet kostnadseffektivt och med bra kvalitet. Det sker varje dag, året runt av idéburna organisationer.

Inte minst är detta vanligt i ett antal grannländer.

Regeringen och oppositionen bör ta ett helhetsgrepp om koncerndominans och vinstutdelning från offentligt finansierade välfärdsverksamheter, jämföra politikens och lagarnas intentioner med den praktiska utvecklingen.

Nu har det hänt igen….

Dagen Eko rapporterade under veckan om den goda lönsamheten i att driva friskolor.

I inslaget redovisades i kronor, ören och procent de vinster som finns att göra. Som lyssnare får man intrycket av att friskolevärlden numer är en lysande affärsverksamhet och alla som driver fristående skolor är affärsföretag med vinstutdelning och förtjänst som huvudsaklig drivkraft.

Vi har sett det förut. Inte minst när det gäller hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Ett nyhetsinslag om privat drift av vård, skola och sociala tjänster blir ofta på det sättet. Såväl redaktioner som enskilda journalister slarvar med sin research och ger inte sina lyssnare, tittare och läsare information om de verksamheter vilka bedrivs av idéburna organisationer, utan vinstsyfte och som skapar mycket av mångfalden och valmöjligheterna.

Ett snabbt samtal till Ekots redaktion visade på den bristande kunskapen om det man gjort ett inslag om. All friskoleverksamhet är inte vinstsyftande affärsverksamhet. Varje dag går elever till skolor som drivs av ideella organisationer, föräldrakooperativ, allmännyttiga stiftelser etc.

Det är på tiden att skolmyndigheterna, kommuner och SCB redovisar skolverksamheterna med uppdelning på drifts- och ägarformer. Sådan statistik skulle också göra det lättare för ungdomar, föräldrar och journalister att veta på vilken grund och i vilket syfte man driver sin verksamhet.

Fler idéburna organisationer ger bättre vård och social omsorg

Mikael Nestius, chefredaktör för Dagens Medicin välkomnar i sin ledare den 15:e september privata aktörer, men varnar för vinstmaximering och kortsiktighet när riskkapitalbolagen går in i vårdverksamheter. Jag välkomnar hans uttalande och instämmer fullt ut, men vill lägga till att detta gäller också för fristående skolor och social verksamheter.  Riskkapitalbolag och strävan efter dominans hänger ihop.

I utredningen om valfrihetssystem, liksom inom mångfaldsdelegationen och i andra sammanhang har man pekat på riskerna med att ett marknadssystem (om än planerat) riskerar leda till lokala oligopol och fåtalsdominans. Idéburna organisationer liksom mindre privata bolag får i sådana fall agera inom ramen för en konkurrenssituation präglad av de få och stora. Detta uppmärksammades under valrörelsen av utbildningsminister Jan Björklund och jag hoppas att han tar ett initiativ till att granska utvecklingen inom skolvärlden. Även socialminister Göran Hägglund har pekat på en liknande utveckling inom vård och omsorg. Regeringen och dess myndigheter har skäl och underlag för en bredare granskning av effekterna av de allt större koncernernas agerande på välfärdsområdet.

Ideella organisationer (föreningar och stiftelser) har under lång tid initierat initiativtagare, utvecklat och bedrivit hälso- och sjukvård, socialtjänst och utbildning (förskolor, friskolor, folkhögskolor och högskolor). Mycket har förts över till kommuner och landsting, andra verksamheter finns kvar och många nya utvecklats. Sedan 80-taler har även privata företag etablerat sig som exempelvis vårdgivare, ofta genom företagsamma personer som önskat omsätta egna erfarenheter till praktik och själva beslutat om inriktning, mål och metoder. Möjligheten till egen ekonomisk vinst är en väsentlig del i lockelsen att starta eget men många gånger har just möjligheten till självförverkligande vägt tyngst.

Det finns en vinst för både enskilda och samhället med att verksamheter drivs av olika aktörer, med olika motiv och drivkrafter. På så sätt får vi fler och bättre brukaranpassade verksamheter. Vi underlättar en verklig valfrihet. Min erfarenhet säger mig att vård, skola och social omsorg mår bäst av att vinstmotiven väger lättare än önskan om att få förverkliga en idé och att möta människors behov av välfärdstjänster.

Vinstmaximering bör inte vara en ledande princip för den som skall stödja, hjälpa, vårda eller utbilda människor.