Spik, papperskorgar och vård i livets slutskede

Socialminister Göran Hägglund skriver på DN Debatt (28 januari 2012) att LOU-reglerna från början konstruerades för att få lägsta möjliga kostnad på spik och papperskorgar och att det tänkandet inte fungerar när det gäller exempelvis vård i livets slutskede.

Lika sant är att det är skillnad på att bygga ett hus och att vårda en utsatt människa.  Och det är skillnad mellan olika driftformer. När Famnagruppens medlemmar redovisar ett överskott på 67 mkr år 2010 återinvesteras dessa i verksamheternas utveckling. Det hade varit oförenligt med hänsyn till organisationernas stadgar och ändamål att dela ut dem till sina ”ägare” eller ta dem vidare till något skatteparadis.

Drivkrafter och driftformer har betydelse för hur man leder och utvecklar sina verksamheter, för de mål man sätter upp och styr mot, för vad man avser med kvalitet och resultat och vad det är som gör att man i grunden vårdar en människa.

Företagande inom vård och social omsorg bedrivs varje dag av olika skäl, med olika mål och i olika former.  Företagandets politik och lagstiftning (samt dess tillämpning) behöver nu utvecklas till att bättre anpassas till idéburna företag och organisationer vilka arbetar utan vinstsyfte och privat förtjänst.

Göran Hägglund nämner särskilt behovet av investeringskapital och en närmare dialog mellan non-profit-organisationer och finansaktörerna.

Till detta behöver läggas en förändring av tillämpningen av LOU (när och hur den kan tillämpas) liksom andra former för avtal och kontrakt mellan kommuner/landsting och företag/organisationer utan vinstsyfte.

Att nå dit socialministern vill förutsätter ett nära interdepartementalt samarbete och en uppkoppling till EU kommissionens meddelande ”Social Business Initiatives”.

0 Responses to “Spik, papperskorgar och vård i livets slutskede”


  • No Comments

Leave a Reply