Archive for the 'Uncategorized' Category

Page 2 of 5

Miljöpartiet och friskolorna

Läser på DN Debatt den 1 februari 2012 ”Friskolornas passion ska vara utbildning – inte vinst”, där Miljöpartiet lämnar fyra förslag till ett kvalitetspaket. Dessa är:

1. överskott skall återinvesteras, oavsett driftform. Även aktiebolag skall klargöra att verksamheten inte har ett vinstsyfte.

2. skolinspektionen skall utbilda/certifiera revisorer med särskilt uppdrag att granska aktiebolagens verksamheter

3. ägarbyten skall anmälas till Skolinspektionen. Att sälja sin skola på Blocket skall ej vara möjligt.

4. skolpengen skall komma eleverna till del och inte kunna användas i skatteplanering för vinstuttag.

Skolor skall vidare drivas med passion för bildningsuppdraget och inte för ekonomisk vinning. Miljöpartiet utmanar de andra partierna att ta sig an diskussionen om vinster i skolan och inte stanna vid blind tro på valfrihet eller ideologiskt friskolemotstånd.  

Heder åt Miljöpartiets öppenhet och vilja att lyfta friskolefrågorna. Jag hoppas de andra partierna känner sig utmanade och ger till känna hur de ställer sig till Miljöpartiets förslag. Det borde finnas underlag i Riksdagen för en bred parlamentarisk majoritet för en politik i den riktning Miljöpartiet förespråkar.

Jag vill utmana Miljöpartiet att gå vidare och lägga ett motsvarande ”kvalitetspaket” för området hälso- och sjukvård och socialtjänst. Jämför friskolor med HVB-hem, öppen psykiatri, rehabilitering, primärvård och äldreomsorg.

Ser fram emot en ny DN Debatt-artikel med rubriken ” Demensboendens passion ska vara vård och omsorg – inte vinst”

Spik, papperskorgar och vård i livets slutskede

Socialminister Göran Hägglund skriver på DN Debatt (28 januari 2012) att LOU-reglerna från början konstruerades för att få lägsta möjliga kostnad på spik och papperskorgar och att det tänkandet inte fungerar när det gäller exempelvis vård i livets slutskede.

Lika sant är att det är skillnad på att bygga ett hus och att vårda en utsatt människa.  Och det är skillnad mellan olika driftformer. När Famnagruppens medlemmar redovisar ett överskott på 67 mkr år 2010 återinvesteras dessa i verksamheternas utveckling. Det hade varit oförenligt med hänsyn till organisationernas stadgar och ändamål att dela ut dem till sina ”ägare” eller ta dem vidare till något skatteparadis.

Drivkrafter och driftformer har betydelse för hur man leder och utvecklar sina verksamheter, för de mål man sätter upp och styr mot, för vad man avser med kvalitet och resultat och vad det är som gör att man i grunden vårdar en människa.

Företagande inom vård och social omsorg bedrivs varje dag av olika skäl, med olika mål och i olika former.  Företagandets politik och lagstiftning (samt dess tillämpning) behöver nu utvecklas till att bättre anpassas till idéburna företag och organisationer vilka arbetar utan vinstsyfte och privat förtjänst.

Göran Hägglund nämner särskilt behovet av investeringskapital och en närmare dialog mellan non-profit-organisationer och finansaktörerna.

Till detta behöver läggas en förändring av tillämpningen av LOU (när och hur den kan tillämpas) liksom andra former för avtal och kontrakt mellan kommuner/landsting och företag/organisationer utan vinstsyfte.

Att nå dit socialministern vill förutsätter ett nära interdepartementalt samarbete och en uppkoppling till EU kommissionens meddelande ”Social Business Initiatives”.

God morgon ”God Morgon Världen”….

Från nyåret kan enskilda personer göra begränsade skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer. Det var länge en kontroversiell fråga i Sverige. Om än sent, så har vi nu en ordning som påminner om vad som finns i andra moderna välfärdssamhällen.

Stefan Bergh (Cancerfonden) föreslår tillsammans med några andra skribenter (SvD 16 januari 2012) att Skatteverkets tillämpning av det nya regelverket riskerar hämma reformen och lämnar förslag på hur avdragsrätten kan utvecklas för att göra den ideella sektorn starkare. De pekar på betydelsen av erfarenheter från ex. Norge och visar på betydelsen av att också företagare får avdragsrätt för gåvor samt att forskningen bör omfattas av reformen.

I ”Godmorgon världen” i P1 (15 januari 2012) behandlas frågan som ett hot mot den solidariska välfärden och en risk för gamla tiders välgörenhet och illustrerar det med Emil i Lönneberga. Inslaget påminde om den debatt som fördes för drygt 20 år sedan om välfärdsstat och välfärdssamhälle och om civilsamhället och dess organisationers roll och betydelse.

Det var som om inget hänt sen dess, som om forskningen vid Handelshögskolan i Stockholm och Ersta Sköndal högskola samt Ideell Arenas ledarskapsprogram för ideell sektor inte finns, som om FRII inte utvecklat insamlingsarbetet, som tiden före Forum för frivilligt socialt arbete, tiden före Famna, överenskommelsen på det sociala omsrådet och långt före EU- kommissionens yttrande om sociala företag.

Kanhända hade ”Godmorgon Världen” bara en dålig morgon, försovit sig en stund, och återkommer till ämnet med ett bredare och modernare anslag.

Så otidsenligt

När Stockholms läns landsting nu beslutat att Röda korset inte längre – efter 26 framgångsrika år – skall få uppdraget att bedriva rehabilitering av tortyrskador utan istället ge det till ett privat företag, tidigare inte verksamt med denna patientgrupp framstår beslutet som så ….otidsenligt.

I en tid när mångfaldens av vårdgivare efterfrågas, när EU-kommissionen driver på för ett ökat idéburet företagande (social enterprises) och när civilsamhällets organisationer förväntas spela en större roll i samhällsbygget…då bortser landstinget från de värden Röda korset skapar, den professionella kunskap och erfarenhet man har, den förtrogenhet organisationen har från de länder varifrån de sökande kommer och gör en upphandling som inte efterfrågar något av detta.

Mitt tips är att denna upphandling kommer bli ett av exemplen på varför upphandlingsregelverket måste förändras och att tänkandet kring målen med upphandlingar måste både breddas och fördjupas.

Var har Martin Ådahl befunnit sig de senaste 20 åren?

En ovanlig fråga, det skall tillstås. Martin är chef för den gröna tankesmedjan Fores. I tidningen Fokus (18-24 november 2011) skriver han angående Caremadebatten:

”Visst vore det underbart om bara ideella, icke-vinstdrivande föreningar och stiftelser stod för alternativen till det offentliga. Men det bygger på en märklig idé om att det står idealister på kö för att förlora 10 miljoner av egna eller lånade pengar…med bara äran som tack”

Martin, i fredags (18 november 2011) höll EU i kommissionen en stor konferens under ledning av Jean Manuel  Barroso och kommissionären Michel Barnier (inre marknaden) på temat socialt företagande dvs. företagande som sätter de sociala målen före de ekonomiska, som återinvesterar sina vinster och som verkar på olika associationsrättslig grund (stiftelser, ideella- och ekonomiska föreningar, kooperativ, ömsesidiga bolag, non profit aktiebolag). Till grund ligger en växande insikt om civilsamhällets betydelse och vikten av en inre marknad vars aktörer sätter de sociala målen och den sociala nyttan högre.
Vad som saknas är en samlad politik för tillväxt och utveckling av idéburet / socialt företagande

Vård och omsorg behöver ekonomiska modeller som bidrar till god kvalitet

Maria Ludvigsson, ledarskribent på Svenska Dagbladet, skriver den 16 november 2011 att ”vanvård försvinner inte för att riskkapital gör det”.  Det är naturligtvis riktigt på så sätt att en vårdverksamhet oavsett drifts- och ägarform kan missköta sig.  

Men utöver förändringar i lagar och förordningar, förbättrade upphandlingar och LOV-system, en mer systematisk uppföljning och tätare tillsyn, behöver vård- och omsorgsverksamheter bedrivas:

  • efter ekonomiska modeller som bidrar till god kvalitet. Riskkapitalbolag eller ej – högt uppskruvade vinstkrav och osunda belöningssystem medför risk för sämre kvalitet 
  • med stor förmåga att skapa en kultur av ständiga förbättringar och öka värdet för dem vi arbetar för
  • tvärtemot tanken på att ”allt som inte är förbjudet är tillåtet ”
  • så att de sociala målen väger tyngre är de ekonomiska

Allt privat är inte detsamma

 Efter några veckors kraftig kritik av Caremas verksamhet redovisade igår regeringen sina förslag till en bättre ordning. Mycket har efterfrågats tidigare och Famna välkomnar vart och ett av förslagen.

Bland dessa finns ökad meddelarfrihet, översyn av skatteregler, vägledning för upphandlingar, förfrågningsunderlag, avtal och rutiner för uppföljning. Därtill skall Socialstyrelsen med hjälp av tillsynsresultaten redovisa skillnader mellan privat och offentlig vård. Just det uppdraget måste utformas så att man kan skilja mellan privat och privat.

Såväl regeringskansliet, som Socialstyrelsen, SCB och SKL har ett ansvar för att skilja mellan privata vinstdrivande företag och idéburna/sociala organisationer. Det gäller för övrigt också all media, vilka talar och skriver som om ett riskkapitalbolag och Löjtnantsgårdens äldreboende är samma sak.

Men framför allt bör det i efterföljden av debatten bli ännu intressantare för kommuner, landsting och partierna att lyfta fram vård och omsorg bedriven av organisationer utan vinstsyfte.

Företagandets sociala mål

 Expressen har talat klarspråk om de ” dominerande friskolekoncernernas fusk med skolbibliotek” och om ”vikten av att vinstintresset hålls i strama tyglar, så att det inte går ut över eleverna” och finansmarknadsministern har lyft frågan om de privata företagens höga avkastningskrav och ifrågasatt dessa. I tider av stor ekonomisk oro och sociala problem är det rimligt att förhållandet mellan företagens ekonomiska och sociala mål diskuteras.

Det gör även EU-kommissionen, som under hösten tar flera initiativ för att utveckla ett mer socialt inriktat företagande oavsett drifts- och ägarformer men med särskild fokus på idéburna / sociala företag.  Under november håller EU en konferens på temat: Social Economy and Social Business (operators whose main objective is to have a social impact rather than make a profit or their owners or shareholders).  

Den svenska regeringen och den nya ledningen på näringsdepartementet bör ta ett ordentligt grepp om frågan kring marknadens sociala dimension och formera en politik som mycket tydligt tar sikte på den del av företagandet som oavsett associationsform, primärt har sociala ändamål, vars överskott huvudsakligen återinvesteras, arbetar med hög grad av delaktighet och medbestämmande och som ofta har en koppling till civilsamhällets organisationer.

Ett sådant initiativ kommer vitalisera diskussionen om företagandets roll och möjligheter och utmana de som sätter höga avkastningskraven främst till att också våga/vilja tala om marknadens sociala dimension.

Nya näringsministerns ansvar

Regeringens nya näringsminister Annie Lööf (C) kommer också att ansvara för de regionala tillväxtfrågorna, meddelade hon vid gårdagens presskonferens när de nya ministrarna presenterades.

Vi ser fram emot att få samtala med henne om förutsättningarna och möjligheterna för tillväxt av den idéburna vården och sociala omsorgen i såväl storstadsregionerna som i landsbygdsområdena.

Centerpartiet – dags för en näringspolitik som omfattar idéburna organisationers företagande

Centerstämman beslutade att minst hälften av vård och omsorg skall drivas av privata företag eller idéburna organisationer. Jag välkomnar detta och räknar med att C som ansvarar för näringspolitiken förstår att ett sådant mål måste följas upp av en praktisk politik. Företagande sker i många former – de idéburna organisationerna arbetar med olika associationsformer med har alla social mål före ekonomiska, återinvesterar vinster och drivs ytterst för att utifrån sina respektive värdegrunder.

Psoriasisföreningen i Stockholms län, riskkapitalbolag, familjeföretag, stiftelser och ekonomiska föreningar styrs både av lika och olika lagar, ägarförväntningar, värderingar och resultatförväntningar. LOU, LOV, ersättningssystem, regelböcker och alla andra styrfaktorer måste ta hänsyn till detta.

Centerpartiet har med sitt nya mål, i kombination med ansvaret för näringsdepartementet både möjligheten och ansvaret för att utforma en närings- och företagarpolitik som leder till tillväxt och utveckling av det idéburna företagandet

Konkurrensens konsekvenser.

Nu har SNS forskningschefen avgått, likaså forskningsledaren, och sju ledande företrädare av SNS skriver på DN debatt att SNS har fallit undan för näringslivets påtryckningar. I skrivande stund meddelas att även VD har avgått.  Alla vi som under åren tagit del av SNS många utmärkta studier vill se ett snabbt initiativ från styrelse eller förtroenderåd för att återupprätta friheten för forskningen och förtroendet för organisationen. Vi behöver den kunskap Laura Hartmann och forskargruppen efterlyste och det fortsatta kunskapssökandet får gärna ske i SNS regi men då med en  ny ledning som förstår forskningens villkor och med andra intressenter på behörigt avstånd.