Archive for the 'Uncategorized' Category

Det behövs en nationell strategi för idéburen vård och social omsorg

Famnas styrelse föreslår regeringen att utarbeta en nationell strategi för idéburen vård och social omsorg. Med avstamp i regeringsförklaringen 2006 har regeringen i direktiv till utredningar, kommittéer och råd efterfrågat en ökad roll för idéburna organisationer (föreningar, stiftelser och aktiebolag med begränsad vinstutdelning) inom välfärden. Motsvarande skrivningar fanns i samband med friskolereformen. Den debatt som nu rasar om privat vinstutdelning eller ej sker till stora delar mot bakgrund av att ett fåtal stora koncerner får en alltmer dominerande roll. Detta går emot vad som t.ex. står i direktiven till LOV-utredningen…”förslagen ska främja en mångfald av utförare, både i fråga om storlek och inriktning”.
Där står även…” privata, ideella, kooperativa och offentliga aktörer ska ha likvärdiga villkor – det är viktigt att systemet är konkurrensneutralt”… och vidare…”det är angeläget att systemet är organiserat på ett sätt som motverkar att några aktörer får en monopolliknande ställning på marknaden”.

Så har det nu inte blivit. Trots LOV-reformens fördelar och trots de förslag som presenterats om åtgärder för att stimulera idéburna organisationers företagande inom vård och social omsorg, saknas en samlad politik för tillväxt och utveckling på området. Till förslagen hör också EU-kommissionens initiativ kallat Social Business Initiativ.
I debatten om privat vinstutdelning eller ej från offentligfinansierad välfärdsproduktion, hävdar nu exempelvis PJ Anders Linder (SvD 9 september 2012) att företagsamhet är förbehållet vinstdrivande företag och att ”föreningar och kyrkor ” inte förmår fylla upp det bortfall som skulle uppstå om de privata bolagens vinstutdelning hotas. Mer intressant hade varit om han visat insikt om att olika typer av företag behöver olika incitament för att växa och må väl. Ett eventuellt vinstutdelningsförbud är på inga sätt något som i sig leder till utveckling av de idéburna organisationernas företagande. För den saken måste man bl.a. lösa frågorna om de rättsliga reglernas (och tillämpningen av dessa) gynnande av vinstdrivande (stora) företag, svårigheterna med att finna investerings- och utvecklingskapital och de bristande FoU-insatserna kring idéburna företag.

Liksom vinstdrivande företag är beroende av en företagarvänlig politik är de idéburna organisationernas företagande beroende av en sådan. ”Den som vill ha innovativa och växande företag bör se över allt som hindrar” står det i Dagens Industris ledare (12 september 2012). Det gäller även de idéburna, allmännyttiga företagen inom vård och omsorg.

Därför förslår vi att regeringen initierar arbete med en Nationell strategi.

Civilsamhällets betydelse och Almedalen

Under onsdag kväll och torsdag är trycket som högst under en Almedalsvecka.
Så även detta år och oavsett vilken turordning som finns mellan partierna.
I någon av kvällstidningarnas ledare i början av veckan skrev man om civilsamhälletsbetydelse för idédebatten, och menade att den sker i allt högre grad vid sidan om partierna. Utan att kunna avgöra detta är det alldeles uppenbart att föreningars och organisationers stora intresse för att arrangera eller delta i de många seminarierna står för huvuddelen av Almedalsveckans substans.

Jag ser nu att det finns förslag (från PR och kommunikationsbyråer) på att strukturera om veckan och att t.ex. införa olika temadagar för vård och omsorg, teknik/energi m.m. Jag tror det vore olyckligt. Almedalensarrangörerna bör värna om den fria utformningen av programmet och istället se till att serva deltagarna med bra tekniska och logistiska förutsättningar.

Famna lämnar i och med fredagen sin närvaro i Almedalen. Vi planerade för att detta skulle bli ett mellanår med färre seminarier och färre besökare. Vi hade fel. Både programpunkterna och besökarna ökade i antal. Vi se nu fram emot 2013 och 2014 och har alla anledning attförvänta oss, att välfärdsfrågorna kommer få stort utrymme. Partierna arbetar med sina program, de som ser välfärdstjänster i första hand som en affärsverksamhet är provocerade av den växande kritiken mot vinstutdelning och de idéburna organisationerna inom vård, skola omsorg efterfrågar en sammanhållen politik för tillväxt och utveckling av välfärdsverksamheter utan vinstsyfte.
Jag ser redan fram emot nästa års Almedalsvecka.

Almedalen 2012 – Idéburet företagande

Onsdagen i Almedalen började med Famnas egna seminarium Idéburna organisationer och vinstdrivande koncerner – får alla plats i välfärdssektorn? där Mattias Lundbäck från näringslivets forskningsinstitut Ratio presenterade en undersökning om idéburet företagande. Han pratade om behovet av en balans mellan de olika sektorerna för att skapa en dynamik för utvecklingen och att non-profit aktörer ofta är ”kvalitetssättande” på marknaden. Samtalspanelen med Gordon Hahn, Peje Emilsson, Lars Pettersson och Eva Eriksson lyfte enhälligt upphandlingar som ett problem för utvecklingen av företagande och man ansåg att dagens system gynnar stora koncerner.

Även i Famnas årliga tillväxtrapporter, vilka baseras på enkätsvar från medlemmarna, är upphandlingar det största hindret för tillväxt. Just därför är det glädjande och högintressant att upphandlingsfrågor är ämnet för ett stort antal seminarier i Almedalen 2012. En av orsakerna är naturligtvis att det pågår en översyn av Lagen om Offentlig Upphandling, LOU. Regeringens utredare Anders Wijkman har arbetat med utredningen under snart två år och kommer att överlämna ett slutbetänkande till Regeringen i slutet av året. Famna är representerad i upphandlingsutredningen, följer dess arbete och gör inspel i olika frågor som är av särskilt intresse för idéburen vård och omsorg. Famna medverkade vid två seminarier under onsdagen tillsammans med Anders Wijkman. Möjligheterna att upphandla effekter av vården istället för enbart insatser och sociala kriterier i upphandlingar var frågor som diskuterades. Dessa frågor är av stort intresse och skulle kunna undanröja en del av de hinder som Famnas medlemmar upplever när det gäller upphandlingar.

Statistiska Centralbyrån presenterade för första gången statistik för det civila samhället som följer den av FN föreslagna klassifikationen ICNPO. Statsrådet Nyamko Sabuni inledde med att statistiken om civilsamhället är viktig för att bl.a. förbättra villkoren för civilsamhället som en central del av demokratin och synliggöra relationen mellan den offentliga sektor och civilsamhället. Tyvärr hade man i publikationen utgått från den tidigare svenska indelningen i organisationer och företag, alltså vilken associationsform en verksamhet har, och kunde därför inte redovisa sektorn som helhet. Famna medverkade i SCBs seminarium och lyfte fram behovet av en utveckling av statistiken och välkomnar Nyamko Sabunis intention att införliva information om civilsamhället som en del av SCBs officiella statistik.

Onsdagen i Almedalen var Vänsterpartiets dag. Famna deltog på vänsterpartiets välfärdsseminarium där det lyftes viktiga frågor om hur idéburna välfärdsaktörerna kan bidra till samhällsutvecklingen och hur deras villkor bör förbättras. Något som även Jonas Sjöstedt tog upp i sitt tal i Almedalen.

Almedalen Visby: Välfärden i fokus

Samtalen i Visby har denna soliga dag i mångt och mycket handlat om civilsamhällets roll och förutsättningar för att bidra till välfärden. På Sektor 3´s seminarium utmanades sektorn av Filip Wijkström att formulera idén tydligt till varför man vill växa. Per Eckerdal antog utmaningen och det blev tydligt för mig hur idéburna utförare tillsammans med offentliga och privat vinstdrivande kan lära av varandra och på så sätt utveckla vården och omsorgen.

På vårt seminarium fortsatte sedan diskussionen med Göran Hägglund kring förutsättningarna för att producera idéburen vård och social omsorg. Om politikens uppgift är att undanröja de hinder som finns för att andelen idéburna vård och omsorgs organisationer ska växa så behövs inte bara startkapital och stabila förutsättningar. För att få verklig mångfald måste vi också öka användandet av de möjligheter som ges av LOV och i större utsträckning ta sociala hänsyn i offentliga upphandlingar.

På detta sätt kan vi nu arbeta vidare med att ta tillvara de drivkrafter som finns i idéburet företagande och på så sätt fokusera på innehåll och kvalitet i den svenska välfärden.

Almedalen Visby 2012

Första dagen som Famnas kansli är i Almedalen i år. Politikerveckan som är inne på sin andra dag inleds med strålande solsken och värme. Årets fokus sägs ligga på frågor som rör vård och omsorg – väl så viktigt för den svenska välfärden. Vi har redan fått tillfälle att diskutera dessa med företrädare för regeringen.
Av detta hörs dock inte mycket i språkröret Åsa Romsons (MP) Almedalstal utöver frågan om papperslösa invandrares rätt till likvärdig vård och omsorg.
I morgon kommer vårt fokus att ligga på frågan om hur regeringen vill att vård och social omsorg som bedrivs av idéburna non-profitaktörer ska få en verklig möjlighet att växa och utvecklas. Socialminister Göran Hägglund (KD) får möjlighet att samtala med representanter från några av Famnas medlemsorganisationer om detta. Platsen är Café Amalia och tiden kl. 10.30.
Senare på dagen är Famnas näringspolitiskt ansvariga Kerstin Eriksson med och diskuterar frågor som rör civilsamhället och framtiden. Välkomna till Birgers Gränd 7 kl. 15.45.
Flera av Famnas medlemsorganisationer är på plats i Visby och erbjuder seminarier, samtal och informationstillfällen. Bräcke Diakoni, stadsmissionerna i Göteborg, Stockholm och Linköping, LP-verksamhetens ideella riksförening och Ersta Diakoni är några av dem.
Välkommen att samtala om vårdens och den sociala omsorgens förutsättningar och möjligheter under årets politikervecka i Visby – Almedalsveckan.

Välkommen Dagens Samhälle

Dagens Samhäll nr 25/2012 skriver om den ideella sektorns (ideella föreningar, stiftelser och non profit AB)
inom vård, skola och social omsorg. Den är en av många exempel på det växande intresse som visas privat välfärdsproduktion utan vinstsyfte dvs där ”den sista raden i årsredovisningen inte är vår drivkraft”,( Mats Barre, VD Hassela Gotland). Såväl de senaste regeringarna som EU kommissionen hör till de intresserade och har i utredningar och rapporter presenterat analyser och förslag till ett ökat socialt företagande (Social Business Initiatives, EU-kommissionen, 2011).

Några saker vet vi, såsom att den ideella sektorns organisationer bedrivit vård, utbildning och social omsorg sedan långa tider, innovativt, med god kvalitet och med en relation till stat och kommuner som präglats av både samverkan och kritisk granskning. Vi har lång och bred erfarenhet av att driva sociala verksamheter på detta sätt men jämfört med vad som är internationellt vanligt har det länge skett i begränsad omfattning.

I debatten om vinstutdelning eller ej, kan vi konstatera att det är fullt möjligt att producera bra vård och omsorg inom ramen för den ideella sektorns organisationer. Det sker varje dag och det sker i ökad grad. Men för att den ideella sektorn dvs föreningar och stiftelser skall kunna utvecklas i linje med vad som uttrycks i offentliga utredningar, regeringsförklaringar och av många av sektorns organisationer krävs, förutom bra ledarskap, en politik som underlättar en sådan utveckling.
Till detta hör bland annat tillgång till investeringskapital och förändringar i upphandlingsregelverket.

Att som Stefan Stern konstaterar i DS, att vi inte har någon tradition av organisationer med tillräcklig ekonomisk kraft för att bära upp välfärden är förvisso riktigt men ett dåligt argument för att avvisa det breda politiska intresse som finns för den ideella sektorns roll inom framtidens vård och sociala omsorg. Bättre är att fördjupa kunskapen om företagande utan vinstsyfte och sociala investeringar liksom om betydelsen av drivkrafter och driftformer inom olika delar av vård och omsorg.

Att DS lyfter upp den ideella sektorn tar jag som ett tecken på att man förstått att här finns ett intressant alternativ att utveckla för välfärdens fortsatta utveckling

Allt lika – oavsett vem som bedriver verksamheterna

Socialstyrelsen fick uppgiften att redovisa skillnader i kvalitet beroende om vården och den sociala omsorgen bedrivs av offentliga, idéburna organisationer eller privata företag. Rapporten kom i förra veckan och heter ”Kommunal eller enskild regi, spelar det någon roll”.

Föga förvånande kom man fram till att – man inte har något svar dvs. det material man har att tillgå kan inte besvara frågan.
Styrelsen skriver att…man inte har det slutgiltiga svaret…de olika datamaterialen spretar åt olika håll…mer fördjupade studier behövs…samtliga slutsatser bygger på antaganden…styrelsen saknar idag information…för att dra några säkra slutsatser behövs ytterligare underlag som idag saknas….etc.

Det påminner om SNS-rapporten ”Konkurrensens konsekvenser” och är en i raden av svenska och internationella dokument vilka pekar på behovet av att frågan om kvalitetsskillnader beroende på driftform och drivkrafter kräver studier och underlag av annat slag än dagens.

I det ideologiskt präglade ”samtalet” om kvalitet inom äldreomsorg finns det de som nöjer sig med rapportens redovisning och tar det som ett bekräftande av det man alltid vetat – ingen skillnad finns, allt är lika.

Rimligare reaktion, tycker jag, när en myndighet tvingas konstatera att man saknar tillgång till underlag för att svara på den av departementet ställda frågan, vore att bli bekymrad över att vi vet så lite. Mot bakgrund av den efterfrågade mångfalden inom vård och social omsorg och antagandet att människor vill ha något att välja mellan, är bristen på kunskap besvärande. Det gäller inte minst ansvariga politiker som har att fatt beslut.

Därför föreslår jag att regeringen säkerställer att det finns forskningsmedel för studier av betydelsen av drivkrafter, drift- och ägarformer inom vård och social omsorg. Är det något som Socialstyrelsens rapport visar är att frågan fortfarande väntar på svar.

SVT/RAPPORT den 3 maj 2012. Återinvesteringar av välfärdsvinster.

Rubriken anger vår idé och vår praktik. Varje företagande behöver ett ekonomiskt resultat som medger investeringar i utveckling av kompetens, kvalitet och kvantitet. Vi återinvesterar löpande. Vi siktar heller inte på vinstutdelning genom försäljning. Vi driver vård och social omsorg av andra och sociala skäl än privat förtjänst. Det kan man ha åsikter om men det är vår modell.

Famna presenterar idag en undersökning (den tredje i ordning) om allmänhetens inställning till olika driftformer, offentliga, privata företag och idéburna organisationer/företag (utan vinstsyfte). Rapporten finns på www.famna.org  och visar att allmänheten har ett minskande förtroende för privata företag och att driftformen har betydelse för förtroendet.

Mest intressant är den starka uppgången för de som anser att det inte bör delas ut vinst och att överskott skall återgå till verksamheterna. Den inställningen återfinns hos en bred och stabil majoritet hos allmänheten och detta oavsett partisympatier. Det är ett budskap vi vill fästa ansvariga politikers uppmärksamhet på.  Det finns ett starkt stöd för privata aktörer, valfrihet och valmöjligheter men vinster skall återinvesteras.

Vid ett (S)-seminarium idag om hur man ser på välfärdsvinster i de nordiska länderna framstår Sverige som rätt ensamt om den tillåtande hållning vi har till privata förtjänster inom vård, skola och social omsorg.

Inför partiernas programskrivningar och beslutande möten/kongresser bör allmänhetens inställning väga tungt och de förslag man presenterar ta sikte på en utveckling av en mångfald vård och social omsorgsgivare utan vinstsyfte. Det skulle även stämma väl med EU-kommissionens förslag till att utveckla idéburna företag (Social Business Initiatives).

Det saknas en sammanhållen politik för att nå mångfald

Stefan Stern berömmer i sin söndagskrönika (SvD 19 februari 2012) Stefan Löfven för hans besked om att Socialdemokraterna inte kan förbjuda vinst i välfärdssektorn. Han skriver att Socialdemokraterna ofta har en idealiserande bild av ” så kallade non-profit företag”, vilka utgår från sina sociala mål och återinvesterar sina vinster. Han menar att en driftform aldrig kan vara den politiska lösningen och att driftformen inte avgör kvaliteten. Den avgörs i stället av vilka incitament man ger till en mångfald utförare. Det är ett budskap som under senare tid ifrågasatts i studier och forskningsrapporter.

Sanningen är den, säger forskarna, att vi vet alldeles för lite om den så kallade privatiseringens betydelse för kvalitet och effektivitet. Vad vi däremot vet är att marknadsreformerna genomförts på ett sätt som lett till att just en driftform, det stora kapitalstarka vinstdrivande företaget, blivit alltmer dominerande.

Har man arbetet med non-profit-organisationer, allt oftare kallade idéburna organisationer, inom vård, skola och social omsorg är det svårt att se att Socialdemokratin eller för den delen de övriga riksdagspartierna,  i praktiken skulle ha idealiserat oss genom att stifta lagar eller anta en näringspolitik som pekat ut oss som ”den politiska lösningen.”  Tvärtom saknas ännu en sammanhållen politik för att nå den efterfrågade mångfalden och valfriheten.

Däremot  visar de politiska partierna, liksom enskilda kommuner och landsting ett växande intresse för tillväxt och utveckling av de idéburna organisationernas företagande. I artiklar och tal prövar man idéer och förslag till regelförändringar i syfte att skapa mer jämställda (marknads-) förutsättningar mellan olika driftformer. 

SvD har i en serie artiklar kallade ”Välfärdens nya herrar” bland annat skildrat hur riskkapitalbolag alltmer systematiskt köper bolag i välfärdens kärna. Famna presenterade i Almedalen 2011 en rapport vilken visar på den fortgående koncentrationen inom vård, skola och social omsorg till en mindre grupp stora koncerner. Intressant att också att notera den Europeiska ekonomiska och sociala kommittén liksom EU kommissionens tagit initiativ till ett ökat socialt företagande dvs. idéburna organisationers företagande. Allt utifrån EU:s 2020 strategi och behovet av att reformera den inre marknaden för att få en rimligare balans mellan ekonomiska och sociala mål.

Driftform har betydelse för hur verksamheterna bedrivs. Den ideella föreningen Röda korset har särskilda kvaliteter att driva rehabilitering av torterade flyktingar, Psoriasisföreningarna kan med sin kunskap och erfarenhet utveckla mycket brukarnära behandlingar, ett idéburet äldreboende utgår från sin värdegrund och sina sociala mål och stadsmissionerna finns kvar när det lokalpolitiska intresset och resurserna variera över åren. För en ideell förening eller allmännyttig stiftelse är privat vinstutdelning ett brott mot dess stadgar.

Men mycket arbete återstår för att bättre beskriva kvalitet och resultat inom vård och social omsorg, liksom olika drivkrafters och driftformers betydelse. Det finns alltför få systematiska studier till hands för att som Stefan Stern kunna hävda att driftformen är betydelselös för kvaliteten.

Det finns snarare skäl att anta och välkomna att offentliga, idéburna och kommersiella vårdgivare arbetar på olika sätt och att politikens stora uppgift är att skapa ett ramverk till stimulans för mångfald och verklig valfrihet.

Möjligheter till vinstutdelning är en av drivkrafterna för att utveckla välfärden.  Det är också etiska och professionella drivkrafter.  Det är viktigt att kunna redovisa hur vinst uppstår och vad den används till. Vill vi verkligen ha både små och stora privata företag, offentliga verksamheter och idéburna organisationer inom vård, skola och social omsorg måste politiken skapa förutsättningar som tar hänsyn att de verkar med olika syften och på olika grund.

Svår men nödvändig samexistens – om ja eller nej till vinstintresse i vården

Kommentar till Johannes Åmans kolumn i DN den 3.2.2012

Frågan om Ja eller nej till vinstintresse är inte nödvändigtvis fördummande men, behöver nyanseras. För att bringa klarhet i diskussionen om vinstens roll inom vård, skola och social omsorg måste man först lära sig skilja på privat och privat.

Marknadsreformerna inom välfärdssektorn introducerade nya möjligheter för vinstsyftande företag, att etablera affärsverksamheter på områden där tidigare det endast funnits offentliga eller idéburna företag / organisationer.  Bland annat inom äldreomsorg, missbrukarvård, rehabilitering, palliativ vård liksom inom LSS och HVB boenden fanns sedan länge omfattande not for profit verksamheter.  Idag bedrivs välfärdstjänster av kommuner, privata företag eller idéburna organisationer. Hur drivkrafter och driftformer påverkar kvalitet och resultat är viktigt att undersöka men ligger utanför denna kommentar. Men debatten i media förs som om det endast finns kommuner eller Carema. Ser man det så blir frågan om ja eller nej till vinst fördummande. Men med ett bredare perspektiv blir frågan snarare viktig att undersöka

Famna gruppen omfattar organisationer utan vinstsyfte och omsatte under 2010 ca 4 mdr inom vård och social omsorg. Vi producerar dagligen tjänster av god kvalitet, utifrån medlemmarnas värdegrund och sociala uppdrag. Även för oss är vinst viktigt men vår idé är att återinvestera överskotten i verksamheterna tillväxt och utveckling. Vi utgör ett privat alternativ utan vinstsyfte. Vi växer men inte i den omfattning vi vill, främst beroende på den ojämlika konkurrenssituationen som uppstått genom kommunernas sätt att tillämpa LOU och svårigheten att finna utvecklings- och investeringskapital.

Nu finns ett ökat politiskt intresse för att lösa de frågorna.

Vinst i privat verksamhet är en nödvändighet och kan vara uttryck för väl skött verksamhet men också resultatet av kvalitetssänkande nedskärningar.  Vi bör snarare ställa oss frågan om hur vinsten uppstår och vad den bör används till.