Från nyåret kan enskilda personer göra begränsade skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer. Det var länge en kontroversiell fråga i Sverige. Om än sent, så har vi nu en ordning som påminner om vad som finns i andra moderna välfärdssamhällen.
Stefan Bergh (Cancerfonden) föreslår tillsammans med några andra skribenter (SvD 16 januari 2012) att Skatteverkets tillämpning av det nya regelverket riskerar hämma reformen och lämnar förslag på hur avdragsrätten kan utvecklas för att göra den ideella sektorn starkare. De pekar på betydelsen av erfarenheter från ex. Norge och visar på betydelsen av att också företagare får avdragsrätt för gåvor samt att forskningen bör omfattas av reformen.
I ”Godmorgon världen” i P1 (15 januari 2012) behandlas frågan som ett hot mot den solidariska välfärden och en risk för gamla tiders välgörenhet och illustrerar det med Emil i Lönneberga. Inslaget påminde om den debatt som fördes för drygt 20 år sedan om välfärdsstat och välfärdssamhälle och om civilsamhället och dess organisationers roll och betydelse.
Det var som om inget hänt sen dess, som om forskningen vid Handelshögskolan i Stockholm och Ersta Sköndal högskola samt Ideell Arenas ledarskapsprogram för ideell sektor inte finns, som om FRII inte utvecklat insamlingsarbetet, som tiden före Forum för frivilligt socialt arbete, tiden före Famna, överenskommelsen på det sociala omsrådet och långt före EU- kommissionens yttrande om sociala företag.
Kanhända hade ”Godmorgon Världen” bara en dålig morgon, försovit sig en stund, och återkommer till ämnet med ett bredare och modernare anslag.
När Stockholms läns landsting nu beslutat att Röda korset inte längre – efter 26 framgångsrika år – skall få uppdraget att bedriva rehabilitering av tortyrskador utan istället ge det till ett privat företag, tidigare inte verksamt med denna patientgrupp framstår beslutet som så ….otidsenligt.
I en tid när mångfaldens av vårdgivare efterfrågas, när EU-kommissionen driver på för ett ökat idéburet företagande (social enterprises) och när civilsamhällets organisationer förväntas spela en större roll i samhällsbygget…då bortser landstinget från de värden Röda korset skapar, den professionella kunskap och erfarenhet man har, den förtrogenhet organisationen har från de länder varifrån de sökande kommer och gör en upphandling som inte efterfrågar något av detta.
Mitt tips är att denna upphandling kommer bli ett av exemplen på varför upphandlingsregelverket måste förändras och att tänkandet kring målen med upphandlingar måste både breddas och fördjupas.
En ovanlig fråga, det skall tillstås. Martin är chef för den gröna tankesmedjan Fores. I tidningen Fokus (18-24 november 2011) skriver han angående Caremadebatten:
”Visst vore det underbart om bara ideella, icke-vinstdrivande föreningar och stiftelser stod för alternativen till det offentliga. Men det bygger på en märklig idé om att det står idealister på kö för att förlora 10 miljoner av egna eller lånade pengar…med bara äran som tack”
Martin, i fredags (18 november 2011) höll EU i kommissionen en stor konferens under ledning av Jean Manuel Barroso och kommissionären Michel Barnier (inre marknaden) på temat socialt företagande dvs. företagande som sätter de sociala målen före de ekonomiska, som återinvesterar sina vinster och som verkar på olika associationsrättslig grund (stiftelser, ideella- och ekonomiska föreningar, kooperativ, ömsesidiga bolag, non profit aktiebolag). Till grund ligger en växande insikt om civilsamhällets betydelse och vikten av en inre marknad vars aktörer sätter de sociala målen och den sociala nyttan högre.
Vad som saknas är en samlad politik för tillväxt och utveckling av idéburet / socialt företagande
Maria Ludvigsson, ledarskribent på Svenska Dagbladet, skriver den 16 november 2011 att ”vanvård försvinner inte för att riskkapital gör det”. Det är naturligtvis riktigt på så sätt att en vårdverksamhet oavsett drifts- och ägarform kan missköta sig.
Men utöver förändringar i lagar och förordningar, förbättrade upphandlingar och LOV-system, en mer systematisk uppföljning och tätare tillsyn, behöver vård- och omsorgsverksamheter bedrivas:
- efter ekonomiska modeller som bidrar till god kvalitet. Riskkapitalbolag eller ej – högt uppskruvade vinstkrav och osunda belöningssystem medför risk för sämre kvalitet
- med stor förmåga att skapa en kultur av ständiga förbättringar och öka värdet för dem vi arbetar för
- tvärtemot tanken på att ”allt som inte är förbjudet är tillåtet ”
- så att de sociala målen väger tyngre är de ekonomiska
Efter några veckors kraftig kritik av Caremas verksamhet redovisade igår regeringen sina förslag till en bättre ordning. Mycket har efterfrågats tidigare och Famna välkomnar vart och ett av förslagen.
Bland dessa finns ökad meddelarfrihet, översyn av skatteregler, vägledning för upphandlingar, förfrågningsunderlag, avtal och rutiner för uppföljning. Därtill skall Socialstyrelsen med hjälp av tillsynsresultaten redovisa skillnader mellan privat och offentlig vård. Just det uppdraget måste utformas så att man kan skilja mellan privat och privat.
Såväl regeringskansliet, som Socialstyrelsen, SCB och SKL har ett ansvar för att skilja mellan privata vinstdrivande företag och idéburna/sociala organisationer. Det gäller för övrigt också all media, vilka talar och skriver som om ett riskkapitalbolag och Löjtnantsgårdens äldreboende är samma sak.
Men framför allt bör det i efterföljden av debatten bli ännu intressantare för kommuner, landsting och partierna att lyfta fram vård och omsorg bedriven av organisationer utan vinstsyfte.
Expressen har talat klarspråk om de ” dominerande friskolekoncernernas fusk med skolbibliotek” och om ”vikten av att vinstintresset hålls i strama tyglar, så att det inte går ut över eleverna” och finansmarknadsministern har lyft frågan om de privata företagens höga avkastningskrav och ifrågasatt dessa. I tider av stor ekonomisk oro och sociala problem är det rimligt att förhållandet mellan företagens ekonomiska och sociala mål diskuteras.
Det gör även EU-kommissionen, som under hösten tar flera initiativ för att utveckla ett mer socialt inriktat företagande oavsett drifts- och ägarformer men med särskild fokus på idéburna / sociala företag. Under november håller EU en konferens på temat: Social Economy and Social Business (operators whose main objective is to have a social impact rather than make a profit or their owners or shareholders).
Den svenska regeringen och den nya ledningen på näringsdepartementet bör ta ett ordentligt grepp om frågan kring marknadens sociala dimension och formera en politik som mycket tydligt tar sikte på den del av företagandet som oavsett associationsform, primärt har sociala ändamål, vars överskott huvudsakligen återinvesteras, arbetar med hög grad av delaktighet och medbestämmande och som ofta har en koppling till civilsamhällets organisationer.
Ett sådant initiativ kommer vitalisera diskussionen om företagandets roll och möjligheter och utmana de som sätter höga avkastningskraven främst till att också våga/vilja tala om marknadens sociala dimension.
Regeringens nya näringsminister Annie Lööf (C) kommer också att ansvara för de regionala tillväxtfrågorna, meddelade hon vid gårdagens presskonferens när de nya ministrarna presenterades.
Vi ser fram emot att få samtala med henne om förutsättningarna och möjligheterna för tillväxt av den idéburna vården och sociala omsorgen i såväl storstadsregionerna som i landsbygdsområdena.
Centerstämman beslutade att minst hälften av vård och omsorg skall drivas av privata företag eller idéburna organisationer. Jag välkomnar detta och räknar med att C som ansvarar för näringspolitiken förstår att ett sådant mål måste följas upp av en praktisk politik. Företagande sker i många former – de idéburna organisationerna arbetar med olika associationsformer med har alla social mål före ekonomiska, återinvesterar vinster och drivs ytterst för att utifrån sina respektive värdegrunder.
Psoriasisföreningen i Stockholms län, riskkapitalbolag, familjeföretag, stiftelser och ekonomiska föreningar styrs både av lika och olika lagar, ägarförväntningar, värderingar och resultatförväntningar. LOU, LOV, ersättningssystem, regelböcker och alla andra styrfaktorer måste ta hänsyn till detta.
Centerpartiet har med sitt nya mål, i kombination med ansvaret för näringsdepartementet både möjligheten och ansvaret för att utforma en närings- och företagarpolitik som leder till tillväxt och utveckling av det idéburna företagandet
Konkurrensens konsekvenser.
Nu har SNS forskningschefen avgått, likaså forskningsledaren, och sju ledande företrädare av SNS skriver på DN debatt att SNS har fallit undan för näringslivets påtryckningar. I skrivande stund meddelas att även VD har avgått. Alla vi som under åren tagit del av SNS många utmärkta studier vill se ett snabbt initiativ från styrelse eller förtroenderåd för att återupprätta friheten för forskningen och förtroendet för organisationen. Vi behöver den kunskap Laura Hartmann och forskargruppen efterlyste och det fortsatta kunskapssökandet får gärna ske i SNS regi men då med en ny ledning som förstår forskningens villkor och med andra intressenter på behörigt avstånd.
Varje dag bedrivs ett företagande i Sverige. Det sker i många olika former. Familjebolag, enskilda firmor, stiftelser, riskkapitalbolag, ideella föreningar, koncerner, ekonomiska föreningar, franchisingfirmor, stora och små, med ambitioner att växa eller att förbli vad de är. De skapar värden, varor och tjänster, de skapar jobb och de utvecklar samhället. Några styr främst – men inte enbart – mot ekonomiska mål, andra värderar sociala eller ekologiska mål högre. Vinst är en nödvändighet för att överleva eller för att växa. Frågan är väl snarare på vilket sätt den uppstår och hur den används.
Politikens uppgift är att utforma regelverket för marknad och företag och stimulera till utveckling och tillväxt – för alla former av företagande. Detsamma gäller EU-Kommissionen och den inre marknaden.
För den saken kommer kommissionen under oktober föreslå medlemsländerna ett antal åtgärder för tillväxt och utveckling av socialt företagande / idéburet företagande. Det sker inom ramen för ett bredare program för en mer socialt inriktad marknad.
Den svenska regeringen liksom oppositionen kommer att behöva ta ställning till det idéburna / sociala företagandets roll vid utformningen av närings- och företagarpolitik. Det kan komma att handla om investeringskapital för idéburet företagande, förändringar i upphandlingsregelverket, statistikens kvalitet avseende olika företagarformer etc. Men det handlar också om att visa ett aktivt intresse för utformningen av EU-Kommissionens fortsatta politik i frågan.
Det är naturligtvis en budget präglad av den allvarliga ekonomiska utvecklingen.
Efter att ha snabbläst dagens budgetproposition välkomnar Famna att regeringen även fortsättningsvis lyfter fram behovet av en ökad mångfald av vårdgivare – både ideella organisationer och privata utförare som verkar parallellt med den offentliga vården och omsorgen – som ett utvecklingsområde.
Regeringen gör tydligt att det finns behov av kunskapshöjande insatser i entreprenörskap inom vården och omsorgen för att öka andelen utförare. Samtidigt konstaterar man att finns fortsatt behov av utveckling av kvalitet och effektivitet inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten där samtliga utförare ges möjlighet att erbjuda insatser av hög kvalitet med integritet om den enskilda patienten/brukaren.
Regeringen anger också att man vill fortsätta utvecklingen inom den Överenskommelse som gjorts med den idéburna sektorn och SKL inom det sociala området och integrationsområdet och därigenom undanröja hinder för att idéburna organisationer ska kunna bidra till en ökad mångfald i utbudet av välfärdstjänster.
Förslaget att Ungdomsstyrelsen skall bli en central myndighet för civilsamhällespolitiken förutsätter att myndigheten både byter namn och får andra uppgifter. Det hade varit på sin plats med en öppen konsultation i den frågan.